Forever Taube

Tja, det har väl varit lite upp och ner med fina vädret i maj. Och så här, alldeles innan juni kommer, kan man precis hinna med en regndans, fast tvärtom, en solsång. Och då får man helt fräckt låna Evert Taubes Maj på Malö.

Den som går så här:

Maj på Malö, vackra Maj,
dig vill alla böljor smeka
när du kommer i din eka
och förtöjer den på svaj.

Hoppar i land, smidig och grann,
blåögd och brun med små, små fjun,
på ejderdun vilar du i mina drömmar,
flickan från Malö strömmar.

En hel månad Maj således som rodde i land detta örhänge från Evert.

Och för Evert Taube: samma melodi, men om juni, och klädd i text från undertecknad bloggare:

Juni är väl mer än maj
månaden som du bli brun i.
Solen går så bra till juni,
som vaniljsås till en paj.

Blommor i fång, löva en stång,
gräslök och sill, med något till.
Och om du vill, ser du den där bort i gläntan,
sommarens hela förväntan.

.

Gräslig syntax

Gräs är då verkligen någonting som vi i all synnerhet mot slutet av månaden nog lite till mans inte har någon sån där direkt större anledning att påstå att vi har pengar som.

.

Varberg årets stadskärna

Varberg har blivit utsedd till Årets Stadskärna i Sverige.

Man frågar sig förstås: vad kan nu det bero på?

Kan det vara det, att när man är ute och går i stan så ser man inte höga fula hus omkring sig, man ser låga, snygga. Ofta av trä eller ljust gult tegel. Eller ljust blått.

Eller om det är för shoppingen. Att när man är ute för att shoppa så finns här inte ett jättelikt inneköpcentrum med hela stans utbud på elva våningar som nås via många långa trånga rulltrappor. Utan det är småaffärer överallt i stan, för kläder, skor, väskor, data, bokhandel, leksaker, frukt, cyklar, smycken, tyger, you name it. Och skrivvänliga fik. Som Veras Café på Bäckgatan och Kassetten på Torggatan och Träslövs på Kyrkogatan.

Eller torget, där hela stan minglar onsdagar och lördagar bland stånd med kläder, hantverk, tavlor, blommor, ost, frukter och bär. Framför allt hallonen och jordgubbarna från trakten lämpar sig särskilt väl för att ha i påse och stoppa i mun när man går runt.

Eller för att det är gratis bilparkering varje dag i stan.

Eller om det är det, att stadskärnan flankeras i öster av kulturhuset Komedianten med bibliotek, forskningssalar och samtalsfik för nya och gamla svenskar. Och i väster av strandpromenaden som man kan spatsera mellan Kallbadhuset (från 1903) och Kurorten (1811) med Fästningen (1200-talet) till vänster om sig och det brusande havet till höger.

Eller om det är för den levande stadsbilden av folk i alla åldrar som cyklar eller flanerar över kullerstensgatorna i stadskärnan.

Eller vad det nu beror på. Inte vet jag.

.

Du och jag Alfred

jag lever på ett svävande
blad
skuggparaply, blå moln, vindmorgon

i en fjärilsstund leker barnen
där leker barnen jag lekte
själv nyss vi leker nästan
samtidigt på överlappande
svävande blad en fjärilsenda
inflygning från en
mörk murken stubbe till en
annan

den andra stubben en sekund
bort
är klorofyllös teori vi blommar
mitt emellan insekternas, vindarnas,
regnens nedslag barnen och jag
blommar mitt emellan på tunt blad

med mycket luft emellan blåser
bladet över cementsylarna därnere
men bara luft

det ser jag som i en Hitchcock
var gång jag lutar över bladets
kant

.

Ossie och de nya ministrarna

Stefan Löfven ombildade sin regering idag. Han passade på att stuva om lite när han i alla fall måste ersätta de där två som massmedia avsatte. Kaplan och Romson. När Kaplan fallit hade media med Aftonblodet i spetsen satt av efter Fridolin. Han visade sig dock vara snabbare än väntat så jägarna gjorde som de brukar i såna lägen, skar av reträtten för ett annat villebråd som var svagare. Och Romson var lätt att omringa, redan skadad som hon var av låga poppis-siffror.

Men bredvid Lövet på podiet vid presskonferensen stod inte mindre än fem nya ministrar.

Karolina Skog (MP) var en av dem. Hon blir ny miljöminister. Inte så känd kanske, men är Kommunalråd i Malmö, där hon är ett stort namn. Jag intervjuar en valfri Malmöbo som jag stoppar på gatan.
- Är det jubel i stan nu, när Karolina Skog kommit med i regeringen?
- Karolina Skog? Var det så du sa? Karolina Skog? Det var värre det. Du kanske menar Helge Skoog, han som var så bra i Parlamentet?

Nåväl. Jag ringer i stället hennes man, så vi får veta lite om henne.
- Hej! Berätta nu, vi är så nyfikna, hur är Karolina Skog?
- Karolina Skog … ehh … var har jag hört det namnet … 

Nu vet jag. Jag ringer förstås upp en annan som säkert var på plats vid presskonferensen: Oberoende Opinionskonsult Oswald Oswaldson.
- Hej, Ossie! Vad säger du om de nya ministrarna idag? Jag har redan analyserat Karolina Skog in i minsta detalj, men du kan ju berätta om de andra fyra?
- Tjena, bloggarn! Visst. Flera intressanta namn var det. Det förra språkröret Peter Eriksson (MP) är tillbaka. Som ny bostadsminister. Var fint solbränd. I alla fall på näsan. Antagligen från Bryssel.
- Men det var väl ett väldigt populärt val?
- Ja. Men en boostad minister kan också råka ut för en näsbränna. Han får se upp om han bor någonstans. Om det inte är en rivningshotad etta med stampat jordgolv. Lex Wallström. Men han kan ju bo i ett rör eller nåt. Då är han safe.

- Jaha. Nån mer då?
- Ja, Ann Linde (S). Ny EU- och handelsminister. Den kompetenta statssekreteraren hos Anders Ygeman. Han får klara sig själv nu. Mikael Damberg tappar handelsfrågorna alltså, ska i stället skaka fram fler enkla jobb. Han kan ju börja med Kristina Persson då. Hon slutar som framtidsminister. Logiskt. För mer än två år ska ju ingen regering jobba med framtiden.    

- Nähä. Och den där tjejen som stod bredvid statsministern då?
- Det var det nybakade språkröret Isabella Lövin (MP). Nu Biståndsminister och minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat och vice statsminister.
- Så hon ersätter statsministern när han är borta?
- Nej, det gör den som har längst ministertid, inte längst titel.
- Varför ska hon heta vice statsminister då?
- Ja, nån måste ju sajna alla tråkiga regeringspapper när Stefan svingar en bägare med Merkel. Vice statsminister Lövin – statsminister Löfven. Vem ser skillnaden?

- På så sätt. Och så var det en till. Men honom kände jag igen.
- Ja. Ibrahim Baylan (S). Men han fanns ju redan i regeringen. Får bara nya uppgifter. Han blir mungipeminister.
- Mungipeminister?
- Ja. Miljöpartister i regeringsställning med sossar måste ju säga i ena mungipan till sossarna (så inte miljöpartisterna hör) ”rädda jobben är jätteviktigast, även om vi då måste skita i miljön”. Och samtidigt säga i andra mungipan till miljöpartisterna (så inte sossarna hör) ”rädda miljön är jätteviktigast, även om vi då måste skita i jobben”. På så sätt blir alla glada och nöjda. Ett svårt trick, men ibland har de blandat ihop mungiporna. Med ty åtföljande misstro och irritation i båda lägren. Så nu ska Baylan samordna mungiporna. Så att alla hör rätt igen. 
Jag hörde en annan sak också.
- Vad då?
- Gustaf Fridolin sägs ha blivit putt att han inte också fick stå på podiet. Så han har gjort en omskrivning av studentsången. För att smöra in sig hos Löfven. Vill du höra? Naturligtvis vill du det! (Och nu skrålade det i andra ändan av luren)
”För vi har tagit studenten, Ste-fan vad vi är bra! Ste-fan vad vi är bra! Ste-fan vad vi-”

Klick.

Mitt avstängningsfinger vet alltid när the bottom is nådd.

.

Vägen till tjurens öga

Vad är det här för skog jag känner igen träden det var ju här jag tappade ett blåbär när jag var liten och hade alla mil kvar att leva med hästsko i mage och sladdande cykel innan jag träffade dig under Janáceks Sinfonietta i spetsen av Adams finger.

Hur jag böjde mitt huvud bakåt och såg taket målas inför mina ögon.

Blåbäret i Sixtinska Kapellet.

Träff.

.

Er tekniske reporter

Det var två nyheter idag om tekniska prylar.

Den första var om webkameror. Nån undersökning där man fått fram att de för med sig en massa kränkningar p g a tjuvtittande. Alltså att webkameran blir kränkt. Om jag fattade rätt.

Man har webkameran uppsatt i sitt vardagsrum. Sen går man därifrån. Och en massa andra sätter sig i soffan och tjuvtittar på webkameran som då blir kränkt. Eller om det var kameraägaren som blev det. Hur han nu kan veta det när han inte är där. Men kameran kanske fotar den som tjuvtittar.

Varför man ska tjuvkika på en kamera överhuvudtaget, är jag inte riktigt klar över. Verkar som att spänna vagnen före hästen. Eller också har jag fått allt det här om bakfoten.
Har en känsla av det. Det var nog nåt om internet också i det här. Även om jag använder nätet i stort sett dagligen, är jag som en dinosaurie inför fenomenet. Full av beundran för den 9-åriga granntjejen som förstår varför nätet funkar. När det funkar. Och som förstår att laga det. När det inte funkar. Så det funkar igen.

Men det var ju en annan nyhet också. Man har kommit på att mobiler är farliga, ställer till en massa olyckor. Bilförare sitter och tittar i mobilen i stället för på vägen och kraschar in i lyktstolpar och sånt. Men det får man ju förstå. Att titta på en katt som gör söta konster i facebook är ju mycket kuligare än att sitta och titta på en tråkig trafik. Och vem placerade lyktstolpen just där? Den kunde väl stå nån annanstans.

Alla tittar på mobilen överallt, säger reportern, säger nåt om en bok också, varför inte läsa en bok i stället? Säger hon. En bok? Hur tänker hon då? En bok är ju mycket tyngre än en liten behändig mobil. 

Inte vikten, menar jag. Men alla de där orden som bildar meningar. Jättetungt. Man vill ju ha det lättsamt, fortsätter jag min fundering på promenaden. Det man vill veta ska bara splasha in i en, pang bom, den sekund man tänker det. Ska falla som stekta sparvar på ens bord. Sparvar? Var fick jag det ifrån? Måste vara nåt uttryck jag hört. Vem sa det? Jag slår in det på google. ”Falla som ste-”

K-R-A-S-C-H!

Där sitter jag chockad på marken. Va´ va´ de´? Jaså, en annan som krockat med mig! Hur i all sin dar! Jaha. Han har mobilen i handen. Ja, det såklart. Förstår inte folk att de kan ställa till olyckor när dom tittar i den där mobilen hela tiden?

.