Dostojevskijs kamel 20 - Kameldrivarscherzo

.

I

så vad gör det
om kartan vi vecklar upp
är trasig just där,
drömt har jag hela mitt liv

och än sen om jag skvätter
koppen i golvet,
då dricker jag väl
ur min gamla vilda längtan

så om den nyckel du ger mig
inte låser upp
gråt inte
jag är ensamhetens nordanvind


II

min vän i maskeraden
går brunt bredvid mig
i puckeln bär han
mitt tunna heta hopp

om jag ropar
ut mitt sandkorn
över den tigande öknen
till dig i Hurghada
hör du mig då?

… dina fingrar som flätat
in lust i mina dagar,
ögon som sett mina
ökenord och trott,
läppar av knäböjd saknad,
hör du mig, mitt enda liv?
.