Staden på tröskeln

Man kan sitta på Strahovklostrets uteservering med en Svaty Norbert. Och kanske titta in en sväng på hur bryggningen tuffar på.

… och gå på Karluv Most där de en gång mitt på bron slog tillbaka den svenska ockupationsarmén och försvarade staden

… se om det går att hitta mitt namn på John Lennon-muren sen förra gången

… promenera på Petrinkullen och haja till vid statygruppen uppåt kullen, Olbram Zoubeks människor gjorda av mera och mera hål

… gå till Gamla Torget när magen kurrar och se om de fortfarande helsteker gris över eldar där

... bländas uppåt av de störtande galenänglarna på katedralens tak i Hradcany

Med andra ord, nu är det Prag som gäller några dagar. Nu på tröskeln till den varma tiden på året. Det känns bra. Praha betyder ju Tröskel.

Prag. Hjärtat i landet som fött hockeystjärnor som Vlach, Vanek och Bubla. Och Marian Stastny. Och Stanislav Pryl, Frantisek Jirik och Josef Golonka.

Prag. Flugvingarna som lyfter språket och sorlar i Tolkiens gränder smidda av mörker.

Prag. Med den tidiga vårsolens strålar av bärnsten genom sejdeln. Då går det inte längre. Man måste läsa de där raderna högt, eller i alla fall mumla i humle:

dobre vlasim u pokralni zevrem
ya ma sira e lo strani je strani melodía
edlech dima a vost davno jelen
o narodje a mi novy y novy poezía

Tjeckiska? Ja, det kan det väl vara. På tröskeln i alla fall.
Där man sitter på ett café vid hörnet av en av alla gator Franz Kafka trampat.
.