Det första inlägget i detta spännande ämne finns den 11 september 2012 här i bloggen och kallades ”Nej till ja och ja till nej”.
Men nu alltså till släpande subjekt. I hockey finns väl "släpande forward", en som kommer i andra vågen, lite bakom de andra. Och Henke Larsson på sin tid var nog en släpande center i fotboll ibland, några andra fick sticka i djupled och han stod kvar och kunde servera smörpassningar till dem. Och Zlatan kan förstås spela så också, om han har några andra i laget som också kan göra mål.
Dom har svårare nu i andra halvlek att spela bollen med ett tillslag, holländarna.
Så kan det låta från fotbollskommentatorn.
Eller: Han är hela tiden giftig i straffområdet om han kommer rättvänd, Ronaldo.
I stället för att säga ”Holländarna har svårare nu …” och ”Ronaldo är hela tiden giftig…”.
Det är som om kommentatorn pratar på och när han är i slutet av meningen kommer han på att ooops, jag har visst glömt subjektet. Och så kastar han in det efteråt.
Att subjektet är släpande på det här sättet gör ju ingenting, om man bara hajar vad han pratar om. Och det gör man ju. Innovationen är bara charmig. Den kan t o m öka spänningen i referatet.
Där såg man tydligt hur han tog några snabba steg framåt i straffområdet och boxade bort bollen med högerhanden, … (man lyssnar i andlös spänning, för vem det är som gör detta är ju helt avgörande, det är väl inte Källström? det är väl inte Zlatan?) … Isaksson (aha, det var målvakten, helt i sin ordning alltså, man andas ut).
På detta sätt kan en 0-0-match, där tevetittarna annars skulle ha snarkat ikapp i sofforna, bli en riktig nagelbitare.
Kungen av kommentatorerna när det gäller denna användning av släpande subjekt är Glenn Strömberg. Han är kungen av kommentatorerna när det gäller denna användning av släpande subjekt, Glenn Strömberg.
Släpande subjekt används alltså när man har glömt nämna subjektet och slänger in det i slutet.
Men det kan också användas när man totalt glömt vem som är subjektet och då pratar man bara på i hopp om att man under tiden pratet rinner ur munnen ska komma på vad i all världen man talar om.
Och innan man till slut har kommit på det förlösande ”Isaksson”, kanske man har blivit riksdagspolitiker på kuppen.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar