Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin

 
tant Grön stängde resolut dörren
framför näsan på farbror Blå
borgmästare - den! - skulle inte tro det

han hade större tur hos tant Brun
som sa ett märkligt ja direkt
han hann knappt lyfta på sin högra hatt

och tänk tant Gredelin som redan lovat
sjunga stämningsfullt när han blev vald

farbror Blå verkade inte ens se att
från hans ben och armar löpte trådar

till en skugga utanför hela vår resa

och samlades hårt i en knuten hand