Dostojevskijs kameler

på den tiden var jag fågel och blomma

och skaldade gåtor och

hav i dig

och du var en målad sol

och under mig en väldig tår när jag läste

gnistrande rosor och kladdkaka

och Dostojevskijs kameler

utspridda över olika sekler

det var Roxy också

Olas utpost i söder

vår last var namn

och i en krets runt torget

sjöng vi hela vår förvirring