Humor del 3 - lite hur och några vad

Och varför skrattar man? Två aspekter på detta är väl:
1. Tekniken, hur är skämtet konstruerat?
2. Ämnesvalet, vad skämtar man om?

1. Hur

Skämtet måste vara konstruerat på ett speciellt sätt för att funka. Några exempel:

dubbelmeningar
Man utnyttjar förhållandet att ett uttryck har dubbla betydelser eller används på två olika sätt:
- Är JAS ett säkert plan?
- Ja, det kan du slå dig i backen på!

ordlekar
- Jag har varit glömsk så länge jag kan minnas.

överdrifter
- Vart ska din son ta vägen när han är färdig med sina studier?
- Till ålderdomshemmet, förmodligen.

underdrifter
- Sitt still, mina unga vänner, sa Ture Sventon (i Åke Holmberg, T Sventon Privatdetektiv) när han satt  
över molnen på den flygande mattan tillsammans med barnen Björn och Kristina. Man kan så lätt slå sig om man ramlar av. Man kan stuka tummen om inte annat.

satir
Förskolepersonal och barn runt ett tomt bord.
- Se så fint, barn. I stället för lunch får vi glädja oss åt det jättefina kommunala bokslutet!

situationskomik
- Har du sett en sån hemsk person, den där kvinnan som sitter till vänster om värden?
- Det är min syster.
- (hämtar sig snabbt) Sa jag ”vänster”? Jag menade henne till höger, förstås.
- Det är min fru.

2. Vad

Vilka av hur:en ovan som får dig att kikna och slå dig för knäna är ju högst individuellt. Precis som ämnet, vad man skämtar om.

sprit
- Säg, kan konstapeln säga mig var jag är?
- I hörnet av Ringvägen och Götgatan.
- Inga detaljer. Vilken stad?

sex
Bilisten till bonden.
- Alldeles nyss körde jag över er tupp. Naturligtvis vill jag ersätta den.
- Jaha, det ska väl gå bra. Hönorna är där borta.

På skalan högt-lågt finns i ena ändan dratta på ändan och sånt.
En allmän regel är att ju mer konkret, desto roligare. Men som sagt, individuellt hur det funkar.

Och i andra ändan av skalan den eleganta kvickheten.
En vandringshistoria är om Churchill och Lady Astor som en gång satt bredvid varandra på en middagsbjudning. Ingen av dem överdrivet förtjust i den andre. Lady Astor vände sig då till honom.
- Mr Churchill, om jag vore gift med er, skulle jag lägga gift i ert kaffe!
- Madame, om jag vore gift med er, skulle jag dricka kaffet!

udden riktad nedåt
Den här formen av humor är egentligen bara rått maktmissbruk och förtryck. De grövsta exemplen är väl de otaliga osmakligheterna från den där bortskämde miljonärssonen som under fyra år misslyckades med att uppträda som en president. Eller anständig människa. Jag glömmer ju aldrig när han i talarstolen på ett msssmöte härmade en journalist med funktionsnedsättning för att få publiken att hånflabba.
Den absoluta motpolen till detta är Sveriges i mitt tycke bästa komiker Johan Glans. Det han skämtar om är alltid hans egna tillkortakommanden. Han har udden riktad mot sig själv.

udden riktad uppåt
Att skämtaren har så stor respekt för sina medmänniskor att hon eller han skämtar om folk som sitter vid makten och inte folk som redan ligger ner.

Det finns ju bra humor, som förenar det mesta av det vi pratat om ovan: ordlekar + satir + dubbelmeningar + underdrifter + elegant kvickhet + att ha udden riktad uppåt mot makthavarna.
Jag tänker på en monolog som har allt det. Den dök upp i en revy som hette ”Under dubbelgöken”, en lunchrevy som bara varade en timme under lunchen. Premiären var den 17 oktober 1979 på Berns i Stockholm. Det slumpade sig att jag den här tiden jobbade alldeles i närheten och jag och en kollega skaffade biljetter till föreställningen och bänkade oss på Berns under en lunch.

Och fick se och höra den live! Monologen ”Om sannolikhet”. Exekverad av Tage Danielsson.

Jag säger bara det.

Humor del 2 - den inre massören

Skratt, alltså. Vad är det för nåt? Egentligen?

Jo, det börjar med att något av våra sinnen stimuleras, t ex vi ser eller hör något ”roligt”.
Som ger reaktioner i hypothalamus och hypofysen.
Som i sin tur ger ökad produktion av katekolaminer, som är aktiveringshormonerna adrenalin och noradrenalin.
Och som gör att hjärtat slår snabbare, blodflödet stimuleras och andningssystemet påverkas positivt.

Det låter ju finfint det här. Hur kan kroppen vara så klok? Tja, den bara är det.
Endorfiner är kroppens naturliga smärtdödande ämne.

Skrattet masserar också många inre organ som mellangärdet, hjärtat och lungorna.

Jag skrev ju att ”något av våra sinnen stimuleras”. Det behöver inte bara vara synen och hörseln. Det kan vara känseln också. Ett bra exempel finns i en av Harry Martinsons böcker. I hans fantastiska rymdepos Aniara från 1956 börjar en sång så här.

”En sekt som kallas Kittlarna har uppstått.
De träffas för att kittlas och att kittla.
Det är mest kvinnor, men de ledande är män
och kallas kittelflickare, ett gammal ord från förgoldondisk tid. --- ”

Goldondern Aniara är en enorm rymdfarkost som ska transportera åtta tusen emigranter från jorden till Mars och Venus, eftersom jorden är obeboelig, strålskadad av miljöförstöring och kärnvapenkrig. Aniara måste väja för en okänd asteroid, kommer ur kurs och hamnar i en meteoritskur, förlorar manöverförmågan och fortsätter skenande ut ur solsystemet och in i det okända.

Ingen räddning är möjlig. Passagerarna är dömda till en tillvaro ombord på Aniara tills katastrofen inträffar att förråden tar slut eller rymdskeppet helt enkelt förgörs.

Harry Martinsons verk består av 103 sånger. Nr 14 är den om kittlarna.
Killekill - och i en outhärdlig tillvaro får människorna en stunds befrielse av våra vänner endorfinerna.

/forts i del 3 …

Humor del 1 - ett gammalt grupparbete

I mina luntor hittar jag ett intressant papper. Eller flera papper, ihopfästa. Grupparbete i Organisation den 28 november 1996, står det. Och deltagarna Marianne Bogojevic, Camilla Irmér, Harald Lansky och jag. Jag minns det här. Under min tid på SPP gick jag en universitetsutbildning för försäkringsanställda, det här ingick i den. De andra i den här arbetsgruppen var från Folksam alla tre, minns jag också.

Grupparbetet handlade om humor. Att humor är en betydelsefull men ofta glömd faktor i organisationer. Den ihopfästa bunten med papper är, ser jag, mest mina egna bidrag i arbetet, så jag kan utan betänkligheter skriva lite om det här.

Vi konstaterade först att humor har en välgörande effekt på vår hälsa och därmed också på vårt arbete i den organisation vi arbetar. En självklarhet kanske, men ändå borttappat av de flesta i dag. Historiska exempel på motsatsen finns det dock många.

* Kirurgen Henri de Mondeville på 1200-talet upptäckte att negativa känslor kan hindra patientens tillfrisknande efter en operation. Efter en operation brukade de Mondeville vara noga med att patienten fick besök av vänner som gav uppmuntran och han såg till att någon underhöll den sjuke med roliga historier och musik.

* Den engelske läkaren Richard Mylcaster på 1500-talet är känd för att han ordinerade skratt som den bästa medicinen vid nedstämdhet och förkylningar.

* Den nordamerikanska Ojibway-stammen hade speciella läkarclowner, som botade sjuka genom att roa dem. Vi konstaterade också att gycklarna och narrarna vid de kungliga hoven förr i världen nog hade betydelse för monarkernas psykiska och fysiska hälsa.

Och här tänker jag också på Patch Adams. Det var en film 1998 med Robin Williams, där han på sitt oefterhärmliga vis använder skratt och humor för att bota psykiskt sjuka. När jag googlade på det såg jag att det baseras på verkligheten. Hunter Doherty ”Patch” Adams föddes 1945, utexaminerades som läkare 1971 och startade samma år the Gesundheit Institute i West Virginia. En läkare med  clownnäsa och visioner, en eldsjäl för att förändra det rasistiska, sexistiska och penningstyrda hälsovårdssystemet i USA. Robin Willliams gör honom rättvisa i filmen.

Jag tänker också på cabarégänget på jobbet. Hur många styrelsegubbar och -gummor skrattade sig till förbättrad hälsa av att vi alla de där åren dök upp på scenen lagom till kaffet för att häckla dem. Och nu mina damer och herrar … kommer årets CABARÉ!

Fast så tänkte vi nog inte, vi var mest upptagna av att ha kul själva.

/forts i del 2 …

Världens tio äldsta städer

 

Från ett ställ med tidningar när man står i kassakön, skaffade jag mig en sån där färgglad tidning som hette Vetenskap, Världen, Historia eller nåt sånt och hittade några intressanta sammanställningar.

Världens 10 äldsta städer

1. Jeriko. Grundades ca 9 000 f.Kr.
De första som slog sig ner i området lockades av de många källorna på platsen, som nu ligger i de palestinska områdena.

2. Byblos. Grundades ca 5 000 f.Kr.
Staden i nuvarande Libanon kallades Gubal av fenicierna och fick namnet Byblos av antikens greker kan vara en av världens äldsta bebodda platser.

3.Aleppo. Grundades ca 4 300 f.Kr.
Den syriska staden Aleppo hette från början Halab och var huvudstad i de amoritiska kungariket.

4.Damaskus. Grundades ca 4 300 f.Kr.
Vissa menar att Syriens huvudstad har varit bebodd sedan ca 10 000 år f.Kr. Tja, vem kan kolla?

Resten av de tio städerna saknas i mina luntor. Jag måste ha tappat några papper.
Så jag kollade på nätet i alla fall. Vilka städer nämns som de äldsta i världen utöver de här fyra? Jo, dessa.

Rey, Iran.
Argos, Grekland.
Susa, Iran.
Sidon, Libanon.
Aten, Grekland.

Hur gamla de var, det minns jag inte vad det stod. Men jag tänkte på de där två grekiska. Båda namnen kommer från den grekiska mytologin. Pallas Athena är förstås den som fått ge namn åt huvudstaden, hon som krigets gudinna och beskyddare av alla konster och vetenskaper.

Argos då? Jo, överguden Zeus förförde en ung kvinna som hette Io. Hans hustru Hera anade hur det låg till och Zeus försökte då blanda bort korten genom att förvandla Io till en vit ko. Det lurade inte Hera. Hon förde bort kon och satte henne att bevakas dygnet runt, så att inte Zeus kunde få tag i henne. Bevakaren blev jätten Argos, som hade hundra ögon och alltid var vaken, på nätterna blundade han bara med 98 av ögonen, två var alltid öppna.

Zeus måste nu hitta på nåt och han skickade ner gudarnas bärare Hermes, som listigt satte sig och spelade vaggvisor för Argos. Denne somnade och när han slöt även sitt hundrade öga hoppade Hermes fram och dödade Argos. Zeus gnuggade nu händerna men hann inte förvandla Io tillbaka till mänsklig form.

För Hera ingrep och skickade en kreatursbroms efter Io som försökte vifta bort den med svansen. Men, biten och plågad fick hon sätta av i sken över Europa ända till ett sund mellan Asien och Europa, som fick heta Bosporos, Kovadet. Och Hera sörjde sin trogne väktare Argos så mycket att hon samlade ihop alla hans hundra ögon och satte i fjäderskruden på en fågel.  

Detta apropå staden Argos. Varför den fått namn av denna jätte vet jag inte. Men däremot vet vi nu varifrån påfågeln fått sin skönhet och varför kon viftar så mycket med svansen. Och varför Bosporen heter Bosporen.

10 utrotningshotade språk

 

Från ett ställ med tidningar när man står i kassakön, skaffade jag mig en sån där färgglad tidning som hette Vetenskap, Världen, Historia eller nåt sånt och hittade några intressanta sammanställningar.

T ex den här:

10 utrotningshotade språk

1. Patwin i norra Kalifornien. År 2011 fanns en enda talare av patwin kvar.

2. Kaixána i Brasilien. År 2006 fanns en talare kvar. Så förmodligen utrotat i dag.

3. Diahói i Amazonas. Funnits 100 pers som talade det. 2006 fanns det en.

4. Apiaká i Mato Grosso i norra Brasilien. Alla övergått till portuigisiska nu.

5. Chaná i Argentina/Uruguay. År 2005 upptäcktes en man som talade åtminstone några ord chaná, som man länge trott var utdött.

6. Bikya. Ett bantoidspråk i Kamerun. År 1986 (ett tag sen) talade 4 fyra personer det, varav en 70-åring flytande.

7. Volow i Vanuatu (före 1980 Nya Hebriderna) som är en östat i Melanesien i Oceanien, där de officiella språken är franska, bislama och engelska. Volow tappade mark när ett annat ursprungsspråk, mwotlap, gick framåt och kan i dag ha några enstaka passiva användare kvar i byn Aplow.

8. Lae på Papua Nya Guinea. Vid millennieskiftet fanns en enda person kvar i Morobe som talade lae.

9.Dampelas är ett ursprungsspråk som finns i ett litet område på norra Sulawesi i Indonesien. Osäkert hur många användare som finns. Uppgifterna varierar mellan en person och 10 000 människor.

10. Pazeh i Taiwan. Den sista personen som talade ursprungsspråket pazeh flytande hette Pan Jin-yu. Hon gick bort 2010, 96 år gammal. En handfull av hennes studenter talar fortfarande språket.

Wow! Man undrar hur de här språken lät! Jaha, nu är det väl bara att börja sala ihop så mycket pengar att man kan åka till den där platsen i Indonesien och räkna hur många som talar dampelas.

Och hoppas Pan Jin-yus studenter håller regelbundna språkseminarier så de håller pazeh levande och Taiwans fana högt!  

De 10 högst belägna huvudstäderna

 

Från ett ställ med tidningar när man står i kassakön, skaffade jag mig en sån där färgglad tidning som hette Vetenskap, Världen, Historia eller nåt sånt och hittade några intressanta sammanställningar.

T ex den här:

De tio högst belägna huvudstäderna

1. La Paz, Bolivia, 3 640 meter över havet

2. Quito, Ecuador, 2 850 m ö h

3. Thimphu, Bhutan, 2 648 m

4. Bogota, Colombia, 2 625 m

5. Addis Abeba, Etiopien, 2 355 m

6. Asmara, Eritrea, 2 325 m

7. Sanaa, Jemen, 2 250 m

8. Mexico City, Mexiko, 2 240 m

9. Nairobi, Kenya, 1 795 m

10. Kabul, Afghanistan, 1 790 m

Alltså 4 st från Syd- och Centralamerika, 3 st från Asien och 3 st från Afrika. Ingen från Nordamerika eller Europa, fast det finns bergsmassiv även där. Den skillnaden kan man ju ha en fundering om.

Sveriges högsta bergstopp Kebnekajse med sina 2 096 m skulle som jämförelse hamna på en blygsam nionde plats här.

En tvärtomjämförelse. Världens lägst belägna huvudstad är Baku, huvudstaden i det svårstavade landet Azerbajdzjan, som ligger 28 meter under havsytan. Man kan förmoda att folket där håller tummarna för att vulkanbergen däromkring inte flyttar på sig.