måndag 6 maj 2024

Vajert och vöndalöst - min nya bok är här!


Min nya bok är här! 




Mitt 50- och 60-tal i Blackberg och Hästberg.

Prolog

" En ko råmar över ängen och en bil dammar förbi nere på landsvägen. Några sniglar glittrar i sitt första slem. På den svischande kosvansen sitter sju flugor och åker med en stund, nej nu flög två av dem.

Alltid när det finns en sommar så finns det en öppen plats som är grön och när den tar slut så finns det ett hus som kan vara rött med en knut som är målad vit. Mot den knuten står mörkgröna brännässlor bra. Ofta när det går en liten pilt förbi den knuten kan han titta bort mot nässlorna och tänka på ingenting.

Ett ögonblick tittar pilten och brännässlorna på varann. Men sedan glömmer de att det gör ont att växa. För det finns redan annat. Två flugor gör en flykt baklänges i uppvindarna med fem flugor efter sig. Och himlen är tusenårigt blå."

Så börjar boken ”Vajert och vöndalöst” där jag berättar om min uppväxt, mina femton första år. Hela 50- talet och halva 60-talet.  Den första delen av boken utspelar sig i byn Hästberg utanför Leksand i Dalarna, där jag tillbringade somrarna. Andra delen handlar om Blackeberg, förorten utanför Stockholm där jag växte upp. Tillsammans 400 sidor, omväxlande prosa och lyrik.

” Det är efterkrigstid och folkhemsbygge,
gatumusikanter och Beatles.
Det är tunnelbana och skrammelbuss,
badminton och boxning, bad i Kanaan och bad i Styrsjön.
Det är Fantomen och Himlaspelet. Dagbok och dikter.
Det är skoj och skratt, sorg och tysthet.
Långsamt skrivs livet fram ur mina egna minnen och
andras berättelser, i prosa och poesi.”

Författaren och poeten Gunnar Harding har läst boken och skriver:

”Tack Göran för din fina bok. Jag beundrar detaljskärpan i dina minnen, inte bara från Leksand utan också från uppväxtens Blackeberg, väl igenkännbara för en gammal Brommabo. Den uppväckte många minnen också för mig och det var en glädje att läsa den,
intygar Gunnar”

Vajert och vöndalöst finns i ett begränsat antal och säljs till vänner och bekanta. Pris 225 kr. Porto tillkommer, 69 kr för en bok.

Jag har även några ex kvar av
Kärleken tar för lång tid, min diktsamling från 2009.
Pris 150 kr. Porto 69 kr tillkommer.

Just nu får du båda böckerna till det mycket förmånliga priset 299 kr.
(Ordinarie pris 375 kr) 
Porto tillkommer, 69 kr för båda.

Erbjudandet gäller året ut eller så länge lagret räcker. Först till kvarn ...

Maila din beställning till goran.petterssonrodholm@gmail.com 
Ange vilka böcker du vill ha och dina kontaktuppgifter. Betalningen skickar du till det swish-nummer du får av mig när jag bekräftar beställningen. Så snart jag fått din betalning skickar jag boken/böckerna till den adress du angett.
Välkommen med din beställning!

Göran








 

måndag 29 april 2024

Anno domini 1950

 
Mitt i seklet föddes jag. År 1950, i januari.
Det året nedkom även med andra födslar.

Till exempel Claes Månsson den 5 februari.
Fyrtornet i Lorry. Som tillsammans med Helt apropå var den humorgrupp på 80-talet som jag bara älskade. Såg dem och spelade in och såg dem igen.  

Eva Remaeus den 13 februari.
Fantastisk skådis som jag såg på 70-talet i Sven Klangs kvintett, Fem myror är fler än fyra elefanter och Mannen på taket.

Håkan Nesser den 21 februari.
Vilka böcker han skrivit! Mest av alla gillar jag hans kriminalböcker om den fiktiva staden Maardam. Underbara att läsa.

Agneta Fältskog den 5 april.
Hon slog väl igenom som sångerska i nån grupp med tre andra, har jag för mig.

Claes Eriksson den 27 juli.
Denne andre Claes, hans storhet som textförfattare har jag fattat först på senare år. Monologen "Bara B:n", så briljant! Tänk om vi kunnat göra nåt liknande i vår cabaré på Alecta! Årsbarn med mig i alla fall, tänker jag stolt. 

Det finns också andra, för mig synnerligen intressanta, händelser detta år.

26 maj införs 9-årig enhetsskola för åldrarna 7-16 år. Namnet ändrades senare till grundskola. Tre år i lågstadiet, tre år i mellanstadiet och tre år i högstadiet, den struktur jag sedan växte upp med. Skön trygghet i en otrygg värld.

23 september tilldelas Nils Ferlin Samfundet De Nios stora pris på 10 000 kronor.
Han stod i mammas bokhylla på Grundtvigsgatan och var min första förebild som poet. Vemod och rim varannan rad skulle rinna ur ens penna, där man satt på sitt ölfik.  

1 oktober invigs Stockholms första T-banelinje, Slussen-Hökarängen, som tar 17 minuter. Till Blackeberg kom tunnelbanan först 1952. Innan dess fick vi gå av i Islandstorget och gå den lilla backen upp till Holbergsgatan.

29 oktober avlider Gustav V vid 92 års ålder och ny kung blir hans 68-årige son, Gustav VI Adolf. Jag tyckte mycket om den nye kungen, 22 år senare skrev jag: "En ung vänsterpartist/ men tillika monarkist/ vill nu samfällt hurra/ för allas vår konung Gurra/ en sympatisk männska och kung/ som nu blir 90 år ung". Ur den flod av grattningar som influtit citerade faktiskt morgontidningen de raderna, första gången jag blev "publicerad".  

12 november det året skrev farfar i Hasselfors till min pappa, otroligt för mig att hitta det brevet i mina luntor på senare år. Ett tidsdokument. Du kan läsa hela brevet i min nya bok "Vajert och vöndalöst". Det adresserades till Bergsmarksvägen på Stora Essingen, där vi fortfarande bodde. För jag - dalmasen, Blackebergsbon och numera Varbergsbon - föddes inte bara mitt i seklet utan även mitt i Stockholm.



lördag 30 mars 2024

Pianospel över Atlanten


Mamma och pappa skildes.

De skildes åt av ett hav också. Där i ungdomen.

Mamma föddes 1920 i byn Hästberg utanför Leksand. När hon var liten emigrerade familjen till USA, hennes föräldrar och hon med en storasyster och en lillasyster. Inte för gott dock. I morfars pass är resan till USA stämplad 26 juli 1927 och hemresan 18 november 1933. Ett sexårigt äventyr i Chicago. 

Så mamma hann inte gå i någon skola i Sverige. Men verkar ha trivts i plugget i Chicago. I ett tjockt kuvert med efterlämnade betyg 1930 - 1933 ser man att hon gick i Trumbull School och sedan i Amundsen Junior High School med högsta eller näst högsta betyget i alla ämnen. Mycket musik var det där, hon lärde sig spela gitarr och piano och sjunga i kör.

Pappa å sin sida växte upp i byn Hasselfors utanför Laxå. I 20-årsåldern spelade han piano i ett band, jag har ett foto där han står med de andra fem i bandet, alla prydda med bokstäverna R och D, som stod för Rooys Dansorkester. Som jag beskriver i min självbiogafi "Vajert och vöndalöst", var han också i unga år biografpianist på stumfilmer. I 16-årsåldern ungefär.

Piano hade de alltså som ett gemensamt instrument. Pappa var fyra år äldre än mamma, så när han var 16 år var det 1932 och mamma satt då samtidigt och övade på pianot i sin skola.

Och deras pianoackord kan då ha flutit ut från båda håll över Atlanten. Några delfiner kunde ha dykt i havet just där tonerna från gamla och nya världen möttes. Charlie Chaplin och My bonnie is over the ocean.

Mamma och pappa.

Oavsett de krascher som senare timade, kan det ha funnits sådana gemensamheter.

Och Chicago och Charlie Chaplin låter rätt lika.
Liksom Leksand och Laxå.
Och ett stim musikaliska delfiner dyker i glittrande vågor i Atlanten. 

 

måndag 5 februari 2024

Julgransdikter: ä-ö


(Det här är de två sista dikterna i denna svit dikter som, i likhet med alfabetet, börjar på A)

 
Äldre ljus

det var på den tiden
man bar en fotogenlampa
upp till vinden när man
skulle sova

man kunde skruva på
den lilla ratten när den
fotogenindränkta
veken skulle högre in i
glaset av eld

så man fick större lyskraft
att se vad som
krafsade på väggen
eller läsa i boken med
lilla texten

medan trappan knarrade
sig till ro
och det var natt
för länge sen 



Över tid

jag trodde att
tiden alltid skulle räcka till

det verkade finnas
så mycket av den

jorden snurrade som en
äggvisp i rymden

det var så tiden blev till

vispades fram i den
runda rymden

och pösiga av
tid följde vi med

jag visste inte alltid vad
tiden skulle räcka till

det tog lång tid för mig att födas

och över min kudde gick den
döende solen upp

jag vet inte hur många
skymningar som frågat mig efter vägen

men vågorna har färdats miljoner
mil till sitt hav

och klockan är väl juli ungefär


Julgransdikter: å

 
Åtta gånger åtta evinnerligt

Så orört fältet, Här vit och svart.
Alla möjligheter som vinkar än.
Ett oblygt steg rakt ut.
Till Euwe fyra.


Ridån är uppe. Aktörerna väntar på repliken.
Bortmota nu. Eller utveckla.
Får lita till lite av båda.
Geller till Fischer sex.

Behålla initiativet genom att låtsas tappa det.
Och ännu något för tidigt
att locka honom in.
Botvinnik till Capablanca tre.


Handen på betslet. Ska jag?
Att ha båda ute behagar.
Och vitsen med ett stall är att tömmas.
Botvinnik till Capablanca sex.

Det första spjutet av två.
Precis rätt ögonblick.
Innan han formerat sig.
Till Capablanca fyra.


Den vägen löper ingenstans.
I två steg möter man detta lugnast.
Här är första.
Till Aljechin sex.

Nu kan jag invagga honom i ro.
Se ut som att jag stänger min reträtt.
Medan jag stillsamt gillrar en fälla.
Dorfman två till tre.

Vänta med andra steget. Ser bättre betesmark nu.
En gaffel glimmar i gläntan där.
Som även håller damen kvar. In dit.
Till Dorfman fyra.

Den fålen är välkommen beta där.
Men den andra står i obehaglig hage.
Måste mota bort.
Till Euwe fem.

Enkelt glida undan det försöket.
Och samtidigt locka.
Om damen inte känner hon är bunden.
Fischer till Hort fem.

Han märker inte, ser sig inte över axeln.
Vittringen från tornet är för stark.
Nu ställer jag mig vidöppen.
Dorfman till Geller fyra.


Damen ute och garden nere. Min chans.
Nu kommer det vackra språnget.
Det här är mitt ögonblick.
Till Capablanca två. Pjäs och hot om ridå.

Han har spetslängtan nu med sin gaffel.
Och rusar med segerns vind i sitt hår
mot en väntande surpris.
Till Fischer ett.


Han räddade undan det enda som gick.
Vallgraven glittrar. Nu dundrar
jag fram till det nakna tornet.
Till Aljechin ett. Pjäs.

I euforin efter tornets fall
en oförmärkt liten
aptering av högra spjutet.
Geller till Fischer tre.


Damen gör en rörelse igen.
Bråttom att fortsätta fram som jag tänkte
och ta andra steget nu.
Till Botvinnik fem.

Njutningen vilken som helst av de två.
Livet är nu.
Luftörnens stört i triumf.
Fischer eller Capablanca till Fischer sju!! Pjäs och ridå.


Ah, darrande matthet! Glömde den blottan.
En skönhet i skönhet begraven!
Ställ upp dem på nytt, du.
Den afton vi fått har bara så nyss begynt ...



Julgransdikter: y-z

 
Yrsnö

vråla vår vargvåta väntan
i magen där orden församlas
i klös efter lugn och blom
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
och min åsna den går långevad över berget

drick dig din darrande dröm
denna dybleka dimmodag
i vind som rider en ljummen vind
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
och min åsna går sig grå av lust över berget

mosa min mögliga mur
med mitt månsvala mörker
mumla min mammamun
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
medan åsnorna går snabelkrok över bergen



Zamolxis

GW Persson drar upp ena benet över det andra med handen medan en ekorre tappar ett ägg i
marken i Tystberga.
Greta Garbo och Ronja Rövardotter bor mitt emot varandra i ett hotell som rivs varje natt och byggs upp dan därpå.
Och Laurel och Hardy dansar i Let´s Dance och vinner varje gång.
Grop-Per packar pipan lite bättre med pekfingret som Fälldin och dagen nickar så sakteliga in kvällen.
John Cleese och John Steinbeck ror i en eka med blommor som åror och Marlon Brando och Marilyn Monroe berättar en saga om havet för flickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.
 
Solveig von Schultz och Magdalena Andersson snurrar upp spaghetti på gafflarna när mobilen ringer, det är Rosa Parks.
Vilhelm Persson doppar skorpa med sin syster Margareta och hennes femton barn medan Pierre Thorsson knorrar in en boll ur ingen vinkel.
Det nappar bättre vid Ragnars trappa säger Rolf och när vi kommer dit tittar jag ner och det är en julgran därnere.
Det finns inget att vara lessen för och allt är frukter på det träd du är.
Jack Lemmon och John Lennon spelar kinaschack med Sarah Dawn Finer när Jeeves klirrar med brickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.

Torsten Ehrenmark går sakta i en lindblomsgrön park med den människoätande hunden Gäsper som ser nåt i busken.
Jag ringer på hos Gabriela Mistral men när dörren öppnas känner jag mig väldigt ensam.
I en taxi som var längesen glömmer jag en bok i en påse som en ljummen koskenkorva.
Allt ryms i en bur av ljusstänger och hoptvinnade
muskler av kärlek som går högt över våra huvuden.
Guldus längst ner i svarta mörkret och bland råttor och spindlar knäpper jag upp drickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.

Robert Broberg ser mig på Sveavägen och tycker jag ser förvirrad ut.
När jag stänger av teven sitter Deborah Meaden och Tom Bombadill i köket och tittar upp mot månljusets silver över bergen.
Bob Dylan och Maria Wine landar i ett hest slutrim som slår upp ett högt torn i öknen.
Bröderna Karl och Harpo och Groucho och Chico är ett leende på ett lejon som ryter i en skräckslagen bio av trettonåringar.
Meryl Streep håller fram fingret på Avenyn och Karin Boye stiger ner från sockeln och tar ut stickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan. 

Johan Glans tar emot strutpåsen från Povel och Povel tarett klockrent  pianoackord från den brinnande himlen.
Hastings och Watson samlar snäckskal med Sonnnevi för att havet ska fortsätta vara blått.
In i en svensk jordkula stiger Pythagoras och finner den tom.
Jag hör mormor ropa att jag ska sticka gaffeln i brödet och försöker svara i drömmen men jag är bara stum.
Dervischerna sätter ner fötterna mjukt och sen virvlar och virvlar dom runt i dans.
En regnig flyttfågel landar på plåttaket med en mask av droppande vingar kring näbben och jag är redan nån annanstans.


Julgransdikter: w-x

 
Whisky och lejon

lejon och whisky går ihop
det bärnstensfärgade djuret
whisking its mighty tail

i den bubblande lianens topp
blir det aldrig så gott nytt år
som när schimpansen
korkar upp champagnen

och jag är säker på att
genom den fläckiga giraffen
rinner det julmust
som längre ner i halsen
förvandlas till påskmust

elefanten hör samman med mjölk
i hudvecken bor hennes vänner
och hon höjer snabeln högt
trumpetande sin vita fröjd av
mjölk över savannen

och kamelen stannar vid en oas
där vatten öppnar sig
och i den outgrundliga arabiska natten
dricker hon liv



Xi Huandis dröm

Den rike bonden Penn Ing Tung
förlorade tio procent av sin skörd
och blev sammanbiten och blek i syn.

Fattige bonden Ing En Ting
bärgade nittio procent av sin skörd
och hans ansikte skrattade högt i skyn.

Och solen är samma sol över byn.