för att söka oss en bostad
men det fanns ingen plats för oss
i det skarpa ljuset
snön hade fallit som socker i en skål
vad hette jag i mitt liv?
i vilken saga bjöds jag in?
hur rinner jag mig själv som en
natt genom strupen?
nätter som reflekterande
stenar om min hals
vacker
är grym båt
vitnande in mot strand
vacker
är sol som natt har
din mun av vatten och träd
vacker
är blixt i mitt stammande öga
leende tiden som kysser och kysser
döden ur din
sommarröda mun
det är miljoner
fåglar i mitt bröst
bredvid mig har barnet
somnat i solen
med huvudet mot en sten
det ser ut som det
blåser upp till storm snart
jag blinkar fast
jag blundar
och bara
sjunger den lenes sång
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar