- Hej, sa jag efter ett ett litet tag, för jag ville att de skulle få borsta av sig lite först, de hade en massa damm på sig. Long time no see. Ska jag berätta om vad min pappa sa?
Kurre: - Ja, bara det går fort, vi
Åsa: - håller på med höststädningen.
- Höststädningen? Redan? Nåja, så här var det. Pappa hade ett uttryck som han körde med. Eller en ramsa, som han tyckte var kul. Och jag fick höra den så många gånger att jag själv tyckte den var kul, ja i alla fall minns jag den så här långt efteråt. Vill ni höra den?
Å: - Visst visst, hur
K: - låter ramsan?
- Frans Fredrik Frisenfält förde fem franska fruar från Frankrike.
K: - Varför det? Var han en sån där botanist
Å: - eller bigamist eller vad det heter?
- Va? Nej. Vänta. Det är bara början. Ramsan fortsätter. Lyssna.
Fruarna fiskade fartyget fullt.
Å: - Kunde just tänka mig det. Att
K: - han inte orkade skaffa mat själv.
- Men, alltså, det är inte det som är poängen. Och det finns ett slut också. Så här.
Frans Fredrik Frisenfält fick full frakt från Frankrike.
K: - Bara så? Är det slut där? Och
Å: - fick fruarna nåt betalt för allt slit?
- Nja, det är inte så man ska ta det. Man ska läsa alltihop i en följd, alla de tre meningarna. Bara för att orden börj-
Å: - Jag tycker i alla fall att den där Frasse
K: - kunde satt sig själv och metat lite i stället.
- OK, ni kanske inte riktigt förstår det här. Ni har aldrig sett det förr. Jag ska förklara. Det här är ett snyggt sätt att visa på någonting som kallas allit-
- Kul, sa Kurre, kanske kan kvicka Kurre kreera kluriga kombinationer kring K-ord.
- Åja, Åsa åstadkommer åxå åtskilliga åtföljande Å-ord, åtminstone åtta, sa Åsa.
Varpå de böjde ner bloggpennan och hoppade tillbaka in.
Och jag satt kvar en stund med lyft penna. Bara satt där.
Det är så förunderligt ibland, bloggarlivet.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar