grön och gul
blommar hon året om
Johannesbrödsträdet
det är trädet som
kan allt utom att läsa
hennes frukter äts
av åsnor och grisar
och deras kamrat människan
hon fick Johannes Döparen
att överleva i öknen
och hennes frön är
motvikterna när guld och
diamanter vägs upp
hon kan bli
femton meter i strumplästen
om man rostar och
mal hennes frön
ger de oss choklad
överlägsen
den från kakao
och som om inte
det vore nog
kan hennes saft
jäsas till alkohol
när de stora
baljorna till slut
dunsar torra till
marken blir de
tjicka tjicka instrument
skördas gör hon av
månskensbönder
när året är som
hetast
och när man ligger så här
i skuggan under de
väldiga grenarna
ser man tydligt hur hon
målar himlen blå
så samlar solen ihop
sina svängande kjolar
och blåser iväg
en sång åt mitt håll
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar