Besynnerligt missförstånd

Ja, nästan precis utanför min port hamnade jag. De missade bara med någon meter. Och det får man väl förlåta dem. Det är ju ändå mellan 20 och 30 mimi.

Vad jag dillar om? Läs dagboken från mars. Från Mars.

När jag tog i bloggpennan var jag tydligen lite ovan. Lutade den lite slarvigt och … oops. För det heter oops på svenska nuförtiden när t ex en Kurre och Åsa plötsligt står på tangentbordet framför en.

- Kurre: Hallå, där! Long
- Åsa:  time no see.
- Hej på er! Ja, jag har varit borta ett slag kan man säga. Ska hälsa till er förresten!

Å: - Jaså? Till oss!
K: - Vem då ifrån?
- Ja, han heter Grönis.

K: - Jag känner ingen Grönis, tror
Å: - jag. Hur ser han ut?
- Ja, det beror på

Å: - Vaddå
K: - beror på?
- Vilket av hans ansikten man menar. Det ena är riktigt trevligt.

K: - Det
Å: - ena?
- Ja, det andra är väl OK också. Men ser lite strängt ut kanske.

Å: - ?????
K: - ?????
- Ja, och så är han alldeles grön.

K: - Är alla hans
Å: - kläder gröna?
- Nej de är lejonfärgade. Det är han själv som är grön.

Å: - Självklart. Låter ju klart som korvspad. Och
K: - denne Grönis skulle alltså ha hälsat till oss?
- Ja, särskilt till Åsa. Nej till Kurre också förstås. Och till Åsa.

K: - Det här var det dummaste aprilskämt …
Å: - … vi hört. Gonatt på dig. Nu knyter vi oss.

Och så hoppade de alldeles självmant tillbaka. Det hördes dock något därifrån.
- Men jag tycker han lät ganska trevlig jag.
Det var Åsas röst.
-Hrmf.
Det där lät mer som Kurre.

Vad konstigt! Trodde de att det var något skämt! Men – det var kanske inte så konstigt! Jag hade ju glömt att berätta det viktigaste …

Jag satte munnen till pennan.
- Hallå! Jag glömde att säga att han var domare i en fotbollsmatch på planeten Mars, det var därför han måste se lite sträng ut i ena ansiktet!

Inget svar. Sov de redan?
.