följer det inte
bara med ögat utan med fingret
mönstret
av indräpt barndom
mat för dagen och blå blå jeans
min skulpterade
dimma
jag planterar ett
snabbväxande syntaxträd här
som jag kan
knacka på dina
ögon och klättra in med
i min absolut
blanka hjärna kan du spegla dig och
bryta en kvist
när jag föddes skrek jag
inte och samlade skriket inom mig
som en sippring
och föddes sen bara
lite åt gången
det var mitt syn-
taktiska val
fast jag vet att jag är tvungen
att tänka efter om jag är tvungen att
gå före med det stora hålet i mig som flagga
meningen
finns här i det
tillsammansvissnade
men
ingen finns här i det
tillsammans-
vissnade
vi är inmålade
i en bur
och buren är av moln
och våra armar som sågar är av moln
så jag tar bort fingret från mönstret och
följer det inte
.
torsdag 4 april 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar