Julgransdikter: k-l

 
Kattis och Anna

när anna och kattis var små då flöt de i solen och
stigen ner till sjön var en ormsång av skuggor
och barr och vänta på mig

fårens magar stod stinna av barnmatat
knäckebröd och viken var full med vaniljsås och
mört och över himmelens ljusblåa öga gick det
makliga moln som maräng

och dagen trollade kväll och på andra ledden i
gul riktning steg månen i mitt bröst och vred om



Lyra

min värld är brand av ingen
de ord som strömmar strömmar
som obekymrat glas
obefallda
utan oss

som vagnar ser jag orden
fönster som drar
förbi

på rälsen fastnar tungan i kyligt kyligt sinnelag
men i dröm av oss händer det att
pennorna slår ut

och tjärtänd av ekon som rullar
bringar jag
nysprattlade ord i
munnen och släpper vid
din dörr