Deckare Dyvel och Sångerskans gåta, del 1

Mellan de två gröna grässtråna på den andra tvärgatan efter stenen fanns ett hus. 
       Eller, ja, ett litet bord i alla fall. Stol behövde han inte. På bordet stod en liten skylt av förgyllt papp. Och på skylten stod med de jämnaste tryckbokstäver: DETEKTIV DYVEL.
       Annars var bordet tomt. Inte ett papper eller en penna. Bara en prickig telefon. Som nu plötsligt började ringa så den nästan hoppade. Han höll själv på att hoppa till innan han resolut tog telefonen i den högra av de två främre händerna.
       - Tor Dyvel speaking, sa han med sin officiella röst, som var lite djupare än annars. Lite engelska brukade han köra in när han blev överrumplad. Som man blir när en tyst prickig telefon plötsligt börjar skrälla.
       - Vi har ett mord här, Dyvel. Kom fort!
       Detektiv Tor Dyvel kände igen den brummande rösten. Vem skulle inte göra det? Det var borgmästaren tillika polismästaren Harald H. Humla. Densamme som varje dag som en svartbrun kanonkula flög fram och tillbaka för att övervaka sitt distrikt, hela den gröna dalen med tillhörande skogspartier.  
       - Oh, I see, sa detektiven, och kliade sig automatiskt med mellanhänderna på sin vackert blåskimrande mage.
       - Stora Björkallén numro 322, fortsatte Harald H. Humla. Kom hit direkt. Det är ju en bit från dig så du får flyga. Nävisst nä. Stanna där. Jag skickar Gerhardsson.
       - Jaha. Det blir väl bra. Men vem är offret?
       - Det är självaste Benjamin Syrra, dalens stora sångerska. Giftmördad tidigt i morse. Du måste utreda detta, Dyvel!
       Som den effektive detektiv han var, hade Tor Dyvel redan sin bläckpenna i handen, och sträckte sig efter något anteckningsblock, som dock inte stod att finna på bordet. Skrev i stället direkt på magen.
- Självklart, sa han. Fattas bara annat. Benjamin Syrra ...gift ...morse. Finns några spår? Några misstänkta?
- Nej och ja, brummade borg- och polismästaren vidare. Inga spår, vad jag kan se. Men en misstänkt. En starkt misstänkt! Det är därför just du måste utreda detta skyndsammast, Dyvel!
- Just jag?
- Ja, så du samtidigt kan rentvå ditt namn.
- Rentvå? Mitt? Detektiv Dyvels penna hejdade sig förvånat över magen.

- Ja, sa borgmästaren tillika polismästaren Harald H. Humla. Det är du som är den starkt misstänkte, Tor Dyvel! 

/forts i nästa inlägg
.