2 Café Louvre

Jag regnar under Prags kastanjer.
Dikt 2 (18).



Café Louvre                                                                                                               

foajén som en bio
med menyer i stället
för bild på Hopalong Cassidy

den långa trappan upp
med rymd i
så historien får plats

här trampade han
som krökte tiden runt klotet
Albert Einstein har fikat här

och Franz Kafka
i brytpunkten av allt
höll hov med Max Brod

sedan 1902 ett stamlokus
för lärare, skrivare, fritänkare
utom åren i kommunismens kylskåp

har restaurang och biljardrum också
den firade skådespelaren Vojanovy
hade ett stående bord här

mina steg ekar
små och svenska i
trappan

jag är framme
och öppnar dörrarna
står där på tröskeln

ett öronbedövande larm slår emot mig
från levande och länge sen döda
kom in hit och skriv


- - - - - - - - - -

Fotnot:
Vojanovy fick även komma med i dikt 10 i samlingen.