5 Olbram Zoubek

Jag regnar under Prags kastanjer.
Dikt 5 (18).

Olbram Zoubek                                                                                 

den förste står
intakt till höger
på väg att falla

den andra till vänster
som om en yxa tagit
vänstra delen av huvudet

sen ett nytt hugg
tvärs genom höger bröstkorg
och magen

den tredje till höger
som träffad i bålen
av en torped

den fjärde till vänster
hans huvud en rest
av ett äggskal

den femte i mitten
benen finns kvar
och en armstump

den sjätte är bara två ben
genom resten av människan lyser
kallt grönt gräs

sex människor
och mindre och mindre människa
uppför den branta stenen

ingen hade
gjort något konstigt
mötte överheten bara

vanlig varm människa
uppklippt
innan skriket hörs


- - - - - - - - - -

Fotnot:
Zoubeks skulpturgrupp vid foten av Petrinkullen är till minne av offren under kommunismen i Tjeckoslovakien 1948-1989. Kände inte till just det när jag skrev dikten. Men jorden svämmar över av exempel på hur maktens män mosar den svage under klacken.