I - L

I FÖRBIFARTEN VID SLUSSEN

oj strömmingskiosken har fortfarande öppet
sommaren är inte över

mos
strömming
och knäckebröds-
macka

himmelskt

mos
drömming
och knäckebröd-
smacka

och så förstås lite dill ovanpå



INFALL OM INFALL

Den här Ferlindikten har jag alltid gillat:

Man dansar däruppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.

Inne i ett engelskt öra kanske dikten kunde låta så här:
Mount dung´s art air groupie - clair walking,
tear hose set fast lock in air toll.
Those lords they may plow set that talking,
mid talking, airing a nun is golf.

Som en vacker fjäril, som spunnit in sig i en kokong och inte syns.
Då kan man ju försöka låta det spinna ett varv till:
Bestig dyngkonsten, flyggroupie, gående ljust,
slit fast slangen snabblåst i luftens manfall.
De där gudarna de får plöja ner talandet,
talandet mitt i, när de säger rakt ut att en nunna är golf.

Halvkläckt fjäril, ännu kokongvåt och blyg i vingarna.
Än.
äntra den nerspydda konsten att glädja
luftgroparna finns där för dina fötters fäste
och mitt i din malande mun
den lena ro som födde dig

Så vinglar fjärilen iväg och sätter sig på din näsa.



INOMSÄNGS

en människa kan vilja
ligga kvar under en filt

då blir filten en andra hud
och värmen mellan
människan och filten
en värld där världen
kröker sig runt människan
och filten som den gjorde
en gång när världen
människan
och filten
var mycket
små

och allting började



JAG HAR EN BYRÅLÅDA SOM MORRAR OCH KVITTRAR

Jag har en byrålåda som morrar och kvittrar
och tigger och doftar och kränger och fnittrar
med högar av tummade papper som glittrar.

Det är suckande dikter om par under månen,
hjärtat som svagt minns den första cyklonen,
hon Afrodite och jag den där fånen.

Och dikter om livet och dödens problem
med en handstil som var mer än lovligt extrem
och massor av nödrim jag kallade poem.

Skakar man lådan så rinner det över
av dikter som kanske ingen behöver.
Men jag fortsätter skriva, det går inte över.

Där ligger allt som har pockat och trängt
och allt som jag drömt och begråtit och tänkt
i en olåst låda vars nyckel jag slängt.

Och det här är privat, så vad är det jag gör,
vad skriver jag öppet om detta för?
Men du kanske också är byrådirektör ... ?

Då är du välkommen hit till min låda
att smygläsa, frossa, skrocka och skåda,
för egentligen skrev jag ju allt för oss båda.

Obs - dra inte ut den, så du får den på tån.
Fast nu är den mindre tung i viss mån
- den här tog just ett skutt därifrån.



JOKER

Jericho har fallit!
Och Rekoj!
Hur minns vi inte Avluk!
Och fjärilarna fladdrar fram
och åter genom gallergrindarna
som nålar ur knyppeldynan.
Så synnerligt befriade! Så frälsta!

Min penna faller också.
Till och med i Yo Byllip
hurrar hungerns höst
och strålkastaren är nästa
vän som träffar mig,
mina klor runt grenen
över de lösa hundarna.



JÄTTEN FINN

Jag har sovit i din buk, Jätten Finn,
och rört vid dina väggars skinn.
Jag har dina rum fått njuta.
Nu lämnar jag din skuta.

Hårt är ditt värv.
Var dag du djärv
med ingen vid din sida
mot vågor ses strida
på haven de vida.

Många människor i dag du ätit.
I morgon du dem förgätit.
Och de kanske även dig.
Men Finn, jag gör det ej.

Och heller icke magens plågor
av havets rullande blåa vågor.
Men äkta är du, kropp av plåt
med ryggen stolt och magen våt.

Och hårt är ditt värv.
Var dag du djärv
som en riddare medeltida
på vågorna ses rida
över haven de stormande vida.


KAFFEDIKTER

Det kan man plötsligt komma att tänka på
att allting rinner i en jättecirkel
kranen och du och bladet och sprängfyllda molnet
och havet tillbaka till dig
att tänka så
att du och din kopp
är droppe av en större kopp
allt är helt
och allt är enkelt
allt är helt enkelt enkelt


            *

Inget besvär för min skull sa fru Svega och satte sig på yttersta
kanten av stolen
inget besvär för min skull sa hon och drack kaffet direkt ur
händerna
inget besvär för min skull nu satt hon på
balkongräcket
inget besvär för min skull sa Svega och grävde ner sig i
jorden
inget besvär för min skull sa hon och skottade igen över sig
inget besvär för min skull

och det skålade grannfruarna på. Fina, Nora, Dana och Isa.


           *

socker och kaffe
i soffan

... solsken med salt

så du kom med sista tåget
kakorna eller klockan

... söndag kan det vara

mannen bakom de två
i soffan

... sommarens första fönster

stålmannen
i rullstolen

båda som sover


           *

tar man det direkt
går det enkelt
ett finger räcker
så är det borta
mot om man lämnar
koppen till sen

skallrar fast det var länge sen du satte ner mig
på insidan av mig
avlagras du
har i mitt öra ditt
fingeravtryck
koppen funderar på att krossas


           *

en levande
och en död
vid sitt vanliga bord på cafét

det var inget mer med det
det var allt

ju mer vi sitter så här
hörde jag honom säga
desto mer känner
jag liv

ju mer du kramar min hand
sa hon
desto mer är det
du som är död



KOSTYMERNA SAMMANTRÄDER

På agendan: Månadens affärsplanering

Fråga: Mål, vad kan vi identifiera för mål här?

Svar: Moln för våra drömmande pannor.

Förtydligande: Mån om en helnaken natt som smälter himlen.

Konklusion: Månen, alltså, ta ner månen. Du Johansson svarar för det. Det var allt. Godmiddag, mina herrar.



LENNART SJÖGRENS NÄSA

jag somnade tydligen
på soffan i vardagsrummet
ed Lennart Sjögrens dikter
över ansiktet

för när jag vaknade hade jag
orden "ömsandets" och
"krymplingarna" kvar på näsan
märkte jag i badrummet

det var spegeln som såg det först



LIMERICK

En skvallrig värdinna i Solna
hon prata´ så tungan förkolna´
Hon baktalar gäster
numera med gester
så nu är det knappt att nån tål´na