Det Lyckliga Huset - en diktsvit

För några år sedan semestrade vi i en villa vi hyrt på sydliga breddgrader. Kuperat, vid havet, obeskrivligt vackert. Den lummiga gårdsplanen med poolen som man kom upp till efter trappan satte direkt tonen.

Som allt obeskrivligt måste det förstås beskrivas. Överallt inomhus - i välkomstrummet, gemaket, sovrummet, bjälkarnas sal och munskänkens gång - följde pennan mig.

Inte heller utomhus gick den att bli av med. De två terrasserna; lilla palmens terrass och Robinson Crusoes terrass. De två ringlande stentrapporna i det gröna; akademitrappan och lärjungarnas trappa.

Från utsikten i trädgården som fanns bakom och över huset såg man havet. Och medan man tittade sjöng namnlösa fåglar i buskar och träd och på kvällar kunde man ibland höra hundskall rulla över bergen, inte scary men lite trygg-ödsligt.

Det kom ut dikter av allt detta, en svit som vi kan kalla Det Lyckliga Huset. Tolv dikter blev det innan pennan förklarade sig nöjd.

I

när du går genom
bougainvilleans port
hälsas du av
koltrasten i palmen
och doften av en
porslinsblomma

det lyckliga
huset och gården
som ett ah
med många a

till halva bottnar du
och sol eller måne
betraktar dig
när du i den vita
och blå bassängen
simmar i silke

II

i välkomstrummet
står man mitt i
något som någon
drömt

gummiguttagult
och nyanser av blått

krucifixer över
öppna spisen
stolar för långa
och korta ben

verktyg för
en mästerkock

ryttarinna med falk
och nedanför henne
fia med knuff och
keramik

väggarna översållas
av hattar och snäckor

det uppslagna
blåa fönstret
som gjort för att
diska för hand

III

i lilla gemaket
ler Bacchus som ung

din reslystna terrakotta
gifter sig här

med mitt hemtama
alectaturkosa

IV

stora sovrummet
ligger i solens
förlängning
in i huset

liggande böcker
i bokhyllan

sovande mellan
enleveringen
ur Seraljen
och löftet att
kreativa människor
kan förändra världen

V

i bjälkarnas sal
snillrika lås
om skåp
och mammans

blick i sitt barn

som på mornar
när man sitter i
gula stolen och solen
är på taket och leker
i ens ögon

VI

som en dröm av
Tranströmer
går en valvbåge in

munskänkens gång
mellan två blåa
dörrar

golvet är här murat
och väggen fylld av korgar
med dagens bröd

VII

ett inre
rum i huset
och extra rymlig
öppnar
sig en dusch i kaklet

vid handfatet
ser man till höger
hur hav och himmel
gör en blå
diamant mellan träden

VIII

ett sånt ställe av snille och smak
måtte väl också ha en
akademitrappa
ja här är den
ner förbi
nerium den giftiga
till garaget i det gröna
efter trappsteget numro aderton

IX

utekök med
ugnar och grillar på rad
en plats för barbecue
och snålvatten

till höger
om den stora palmen
går en stentrappa
upp till taket

Defoe vill döpa detta
till Robinson Crusoes terrass
och pekar med tummen
mot fönsterluckorna

X

du träder här in
på den ödsligvackra stigen
bakom och över huset

det knistrar av kaktus
Aloe vera, Benjamin, suckulenter
och Svärmors tunga

olivträd, palmer, bananträd
och mimosa
högt över ens huvud

när man kommit ner igen
och vänder sig om
så ser man en regnskog

XI

på lilla palmens terrass
kan man sitta med
Rosmarin och
Flitiga Lisa

en inhuggen bänk
i klippan

mot ett stort träd
står en slägga
av sten och
lutar sig

cypressen vajar lojt
över havet

XII

om man lämnar Lyckliga Huset
- vilket Gud förbjude -
kan man
göra det med
apostlahästarna

då går man ner
lärjungarnas trappa
och Den gråtande elefantens träd
skuggar de tolv trappstegen
ner till grinden


___________