Mina berg

 
Jag har bott på många berg. Nio st noga räknat.

1. Bergsmarksvägen. På Essingen. Stora Essingen mitt i Stockholm. Har ett kort därifrån på mina syrror som är jättesmå. Själv är jag noll år.

2. Blackeberg. Flyttade hit och tog för säkerhets skull även med mig mamma och pappa och syrrorna eftersom jag är 1 år gammal.

3. Holbergsgatan. I backen. Första adressen i Blackeberg. En mörk och backig gård med rostbruna hus där Mitzi sprang omkring och var vår katt.

4. Hästberg. Varje sommar i min uppväxt. Mormor med vävstol. Grop-Per med Bläsen. Rolf som lärde mig klyva ved och leta slingrande daggmaskar. Himlaspelet i Sammilsdalsgropen.

5. Bergsundsgatan. Där mormor bodde på Söder när hon inte var på Hästberg. Högt i tak. På bion i hörnet vid Bergsundsstrand glömde jag min halsduk.

6. Lappkärrsberget. Kallades bara Lappis. Här bodde jag. Bara en grusig genväg till universitetet där jag läste svenska och engelska i fula huskolosser. 

7. Jakobsberg. Den vackra blåa lampan i fönstret högt däruppe och lägenhet fylld med gula och röda rosor.

8. Henriksdalsberget. Inloppet till Stockholm. När det var Allsång på Skansen kunde vi slå av TVn och lyssna på balkongen där ljudet hördes tvärs över vattnet.

9. Varberg. I Varberg bor en get. Och en fästning. Och Bockstensmannen. Och ett hav. Och kullersten. Och historia. Och vi.