måndag 18 april 2016

Fiket av de utbredda vingarna


men i Blackeberg fanns det bara
tallar överallt som om de
växte upp
ihop med husen

och spjut var deras kottar barfota

här kan man gena över
kyrkogården med andra träd
nyss utlagda blomsteranordningar
med bandet med hälsningen kvar

som en prislapp i vinden

och den gamla
skuggan sitter på axlarna igen
att blommor gör inte
döden mjukare

döden gör blommor hårdare

tvärar man ner här
kommer man direkt till fiket
fiket heter Fiket av de
utbredda vingarna

vi kan säga så i alla fall

räksoppa i dag
stolarna här är
tjocka böcker
sorlet här bara bär

kramar pennan tills den njuter

älsk säger den
plask och älsk
pennan kramar mig
tills jag njuter

mig in i mina skugglösa axlar

en kyrkogård
rår inte för att
döden finns
alla blommorna som glöder om varandra

och håller gården varm


.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar