6 - Besvärjelser mellan två berg

 
Du måste skriva om Hästberg när du blir stor, sa mina syrror. Eller om det var jag själv som lovade mig att jag måste skriva om det, vårt sommarland när vi var små. Byn som ligger dryga halvmilen söder om Leksand. Vi var där varje sommar, mina första 14 eller 15 somrar var jag på Hästberg från när skolan slutade tills den började igen. En skimrande period i uppväxten.

Men alla såna där föresater kommer väl på skam? Inte skrev jag väl någonsin ner den här historien om min tid på Hästberg?

Jo, det har jag gjort nu.

I 64 kapitel finns den nu nerskriven, ömsom på prosa och ömsom i dikter, och ivägskickad till systrarna och barnen. En kraftsamling för mig och jag är oerhört glad att jag genomförde det. Och nöjd med resultatet, om jag får säga som det är. Byn skildrad ur mina ögon den tid då jag var barn.

Det är som mina memoarer del 1.

Min uppväxt, när jag inte var på landet, var i Blackeberg. Det är en förort väster om Stockholm. Och har man sagt A så får man säga B. Den tiden måste jag också skriva om, mina 15 första år i Blackeberg. 

Det är det jag ägnar mig åt just nu, del 2 av uppväxten. Jag är mitt i det arbetet och märker att denna kräver lite mer research än 1:an. Kolla på bilder, läsa brev, intervjua mina två storasyrror, checkkolla saker på nätet osv. Fundera, minnas, beskriva.

Jag är så glad att jag kan göra detta. En gudagåva känns det som.

Och är så lyckligt lottad att Blackeberg har klarat sig bra mot tidens tand, bättre faktiskt än Hästberg. För några veckor sedan reste jag upp till Stockholm och gjorde bl a ett besök i Blackeberg. Det ser ut precis som när jag var barn! Jag kunde glida omkring där på gatorna precis som förr. Stenarna där barn jag lekt ...