En förhörslokal. Drypande källarfukt. Råttor kilande över golvet. För även i ett digitalt förhör utanför tiden ser det väl ut så, kantänka.
- Så du vägrar fortfarande erkänna att du är Jack the Ripper?
Förhörsledaren fortsatte att gå runt rummet i hotfulla cirklar. Eller också satt han ner och satte ihop händerna som G.W Persson. I alla fall fortsatte han sitt stenhårda förhör.
- Låt mig upprepa vilket case vi har på er, min gunstige Vincent. Som vi alla vet ägde Jack the Rippers fem mord rum i London i augusti och september och en bit in i november år 1888. Och från vår utsände agent vet vi att ni skar av er örona just 1888. Precis det året!
Nu såg det ut som om den förhörde sa att det bara var det ena, det vänstra, och bara en del av örat ...
- Jag struntar i hur många öron det var, morrade förhörsledaren och såg ut som en G.W. Persson som just fått syn på Göran Lambertz. Pointen är att er och Ripperns händighet med kniven sammanfaller på ett ytterligt misstänkt sätt här. I put it to you, att ni först övade kniven på er själv och sen for över till London och släppte loss kniven ordentligt på-
Här såg det ut som om den förhörde avbröt med att påpeka att det där med örat hände först den 23 december det året.
- Strunt samma. Då gick ni först bärsärkagång med kniven på de fem kvinnorna i London och därefter åkte ni tillbaka och skar av er örat. För att fira kanske.
Förhörsledaren stirrade triumferande på den förhörde som nu såg ut att säga lite menande att färjetrafiken över kanalen var lite outbyggd vid den här tiden.
- So what? Många har helt enkelt simmat över! Ni kan med lätthet ha haft kniven i munnen då. Ja, ni märker hur nätet dras åt närmare och närmare, min gunstige Vincent …
Just i detta ögonblick när lösandet av världshistoriens största kriminalgåta stod inför sitt genombrott, stack en löddrig depesch in huvudet i rummet.
- Ny hemligstämplad information från vår utsände agent Mr Wikipedia. Det var inte van Gogh som skar av sitt eget öra, det var hans vän Gaugin som gjorde det efter ett gräl.
Och så leddes en ny person in i rummet och sattes ner på den andra förhörsstolen bredvid Vincent van Gogh. Förhörsledaren reste sig nu och gick runt rummet i hotfulla cirklar. Eller också satt han kvar och spände ögonen i båda förhörspersonerna. Särskilt den nyanlände.
- Så, min gunstige Paul, det är alltså ni som är den händige med kniv. Var befann ni er i augusti, september och en bit in i november år 1888?
Från det digitala förhörsrummet utanför tiden kom dock inte ett ljud till svar. Bara en målande tystnad.
- Så du vägrar fortfarande erkänna att du är Jack the Ripper?
Förhörsledaren fortsatte att gå runt rummet i hotfulla cirklar. Eller också satt han ner och satte ihop händerna som G.W Persson. I alla fall fortsatte han sitt stenhårda förhör.
- Låt mig upprepa vilket case vi har på er, min gunstige Vincent. Som vi alla vet ägde Jack the Rippers fem mord rum i London i augusti och september och en bit in i november år 1888. Och från vår utsände agent vet vi att ni skar av er örona just 1888. Precis det året!
Nu såg det ut som om den förhörde sa att det bara var det ena, det vänstra, och bara en del av örat ...
- Jag struntar i hur många öron det var, morrade förhörsledaren och såg ut som en G.W. Persson som just fått syn på Göran Lambertz. Pointen är att er och Ripperns händighet med kniven sammanfaller på ett ytterligt misstänkt sätt här. I put it to you, att ni först övade kniven på er själv och sen for över till London och släppte loss kniven ordentligt på-
Här såg det ut som om den förhörde avbröt med att påpeka att det där med örat hände först den 23 december det året.
- Strunt samma. Då gick ni först bärsärkagång med kniven på de fem kvinnorna i London och därefter åkte ni tillbaka och skar av er örat. För att fira kanske.
Förhörsledaren stirrade triumferande på den förhörde som nu såg ut att säga lite menande att färjetrafiken över kanalen var lite outbyggd vid den här tiden.
- So what? Många har helt enkelt simmat över! Ni kan med lätthet ha haft kniven i munnen då. Ja, ni märker hur nätet dras åt närmare och närmare, min gunstige Vincent …
Just i detta ögonblick när lösandet av världshistoriens största kriminalgåta stod inför sitt genombrott, stack en löddrig depesch in huvudet i rummet.
- Ny hemligstämplad information från vår utsände agent Mr Wikipedia. Det var inte van Gogh som skar av sitt eget öra, det var hans vän Gaugin som gjorde det efter ett gräl.
Och så leddes en ny person in i rummet och sattes ner på den andra förhörsstolen bredvid Vincent van Gogh. Förhörsledaren reste sig nu och gick runt rummet i hotfulla cirklar. Eller också satt han kvar och spände ögonen i båda förhörspersonerna. Särskilt den nyanlände.
- Så, min gunstige Paul, det är alltså ni som är den händige med kniv. Var befann ni er i augusti, september och en bit in i november år 1888?
Från det digitala förhörsrummet utanför tiden kom dock inte ett ljud till svar. Bara en målande tystnad.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar