Det tuffar mot december.
I början av december i fjol flyttade vi hit till Varberg. Sedan dess har jag pendlat de 50 milen fram och tillbaka till Stockholm. En gång varje månad. Med start december och slut i oktober, då jag gick i pension. Endast juli överhoppad. Det blir 10 månader. De 50 milen har jag alltså tillryggalagt 20 gånger. Tusen mil med andra ord! Tur det finns tåg.
När man åker tåg (om det inte är försenat eller fastnat i en två meter hög snödriva eller är fullt med nysande trängandes folk som slår en till marken med sina proppfulla ryggsäckar varje gång de vänder sig om, om man inte hinner ducka) har man det rätt trevligt. Sitter lugnt och tittar ut på Sverige som susar förbi därute.
Tåg är en utmärkt uppfinning. Man har båda armarna fria. Och båda benen. Kan ta en macka, lösa ett korsord, klia sig på vänster knä. Samtidigt som det tuffar en stadigt framåt mot målet.
Och det heter ju snälltåg. Hette i alla fall. Att det kommer från tyskan osv bortser vi från. Låter roligare på svenska. Man kan blunda, luta sig bakåt och knäppa händerna bakom nacken. Erfara en ofrånkomlig känsla att man ha´re typ najs liksom.
snäll är den
färden
far inte illa
genom världen
bär den
du sitter stilla
I början av december i fjol flyttade vi hit till Varberg. Sedan dess har jag pendlat de 50 milen fram och tillbaka till Stockholm. En gång varje månad. Med start december och slut i oktober, då jag gick i pension. Endast juli överhoppad. Det blir 10 månader. De 50 milen har jag alltså tillryggalagt 20 gånger. Tusen mil med andra ord! Tur det finns tåg.
När man åker tåg (om det inte är försenat eller fastnat i en två meter hög snödriva eller är fullt med nysande trängandes folk som slår en till marken med sina proppfulla ryggsäckar varje gång de vänder sig om, om man inte hinner ducka) har man det rätt trevligt. Sitter lugnt och tittar ut på Sverige som susar förbi därute.
Tåg är en utmärkt uppfinning. Man har båda armarna fria. Och båda benen. Kan ta en macka, lösa ett korsord, klia sig på vänster knä. Samtidigt som det tuffar en stadigt framåt mot målet.
Och det heter ju snälltåg. Hette i alla fall. Att det kommer från tyskan osv bortser vi från. Låter roligare på svenska. Man kan blunda, luta sig bakåt och knäppa händerna bakom nacken. Erfara en ofrånkomlig känsla att man ha´re typ najs liksom.
snäll är den
färden
far inte illa
genom världen
bär den
du sitter stilla
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar