Vore bra i vissa lägen, förstås. När reklamen kommer, ”SÄÄÄNK ljudet”, och när reklamen är över, ”OK, bra polarn, nu kan du höja igen”.
Byta program kan den också, säger bladet. Men man byter ju inte nuförtiden, man zappar. ”Du tevetjommen, kan du surfa runt lite, jag vet inte vad jag vill se på, du kan väl stanna till när det kommer nån frågesport, bara det inte är Rikard Olsson, matprogram kan du hoppa över, nä förresten de kan vara bra vissa av dem, hockey kan du också strunta i, men handboll e en favvis, stanna där … ska vi dela en bira förresten, jag ska ändå ut i köket …”
En massa mer saker kan man prata med teven om, säger bladet. För 20 000 spänn. För så mycket kostar den, teven med de känsliga öronen.
Men jag undrar jag. Det finns väl andra saker som vore bättre om man kunde prata med dem. Nycklarna. Man hittar dem inte och ska precis ut. I stället för att sucka och börja leta lite planlöst, så säger man bara ”okej, nycklarna, nu är det inte roligt längre, kom fram, nu är det dags att gå ut”. Och nycklarna: ”visst, no problemas , jag är i dina blå brallor, inne i garderoben.”
Har man förlagt mobilen, är det ju inget problem ens i dag, man bara ringer till den. Om inte även den telefonen är en mobil, för då måste man ju först leta efter den.
Först kom teven, sen kom kanal 2, sen färgteve, sen fjärrstyr, sen platt, och nu alltså teven du kan prata med.
Men jag vet inte. Så länge prylarna inte kan säga ”ah, känner du syréndoften?”, så får det vara.
Och det finns redan många saker jag kan styra med min röst. Den här bloggen t ex. Se här bara. Nu säger jag till blogginlägget: ”sluta”.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar