Du och jag Alfred

jag lever på ett svävande
blad
skuggparaply, blå moln, vindmorgon

i en fjärilsstund leker barnen
där leker barnen jag lekte
själv nyss vi leker nästan
samtidigt på överlappande
svävande blad en fjärilsenda
inflygning från en
mörk murken stubbe till en
annan

den andra stubben en sekund
bort
är klorofyllös teori vi blommar
mitt emellan insekternas, vindarnas,
regnens nedslag barnen och jag
blommar mitt emellan på tunt blad

med mycket luft emellan blåser
bladet över cementsylarna därnere
men bara luft

det ser jag som i en Hitchcock
var gång jag lutar över bladets
kant

.