Bokmässan i helgen. Herta Müller intervjuades. Det är en befrielse att läsa någon som är klartänkt och orädd och inte hymlar med orden. Rubriken i tidningen är rakt på sak:
Trump är ett monster och Putin en diktator.
På frågan om sin åsikt om det politiska läget i världens stormakter USA och Ryssland säger hon:
”Det är fasansfullt. Donald Trump är ett monster och en politisk analfabet. Hur kan en demokrati upplösa sig själv och hur kan republikanerna så fullständigt förlora kompassen?
Det är en omänsklighet. Stalinister och högerextremister förstår varandra i det här.
Ryssland håller på att gå tillbaka till en sovjetisk diktatur. Putin är en diktator, se hur han bygger upp landet med politisk polis och ministerium för statssäkerhet. Det är Sovjet. Han bär allt vidare.”
Ser hon likheter med sitt eget Rumänien, frågar intervjuaren.
”Det är skillnad. Ceausescu var en diktator i sitt eget lilla land, men Putin är diktator i en stormakt.”
Det är så skönt med en stor och internationell kulturperson som vågar kalla de här två männen för vad de är.
Man blir ju mållös när en amerikansk presidentkandidat häver ur sig saker som ”Bygg en mur mot Mexiko och låt mexikanerna själva betala den. Inreseförbud till USA för alla muslimer. Kvinnor som gör illegal abort ska straffas. Alla papperslösa i USA (som är elva miljoner människor) ska slängas ut ur landet. Bill Gates bör stänga ner internet. Hotet mot vår miljö är bara nys, det är ju kallt här i New York, vi behöver mer global uppvärmning. Barrack Obama är muslim och den värsta presidenten i USAs historia. Hillary Clinton är djävulen.”
Och den mannen leder just nu presidentvalskampanjen som avgörs den 8 november. Vad är det för människor som röstar på Trump? Hur ser de ut i huvudet?
Putin behöver dock inte bry sig om såna petitesser som val. Det parti som stöder honom vann förstås ryska valet nyss. Det gör det alltid. Vad kan det intervjuade ryska paret i röstlokalen tänkas säga: ”vi röstade naturligtvis på kamrat Putins parti, vår högt älskade och aktade president, nationens frälsare.”
Stalinister och högerextremister förstår varandra, säger Herta Müller och jag håller med. Trump har många gånger uttryckt sin beundran för Putins ledarskap. Han tänker väl på alla ryska journalister och meningsmotståndare som skakar galler eller skjutits ihjäl. Och ockupationen av den del av Ukraina som kallas Krimhalvön. Det är rejäla karlatag det.
Och hur vi i Sverige helt frivilligt och demokratiskt kan rösta in i riksdagen ett våldsinriktat främlingsfientligt parti med tydliga rötter i nazismen, ja det är både obegripligt och fasansfullt. Precis som den flört med just det partiet som allianspartierna nu börjar tassa omkring med. Att hålla nazister borta från regeringsmakten i Sverige är det plötsligt inte så viktigt med, när alliansen känner vittringen från köttgrytorna i Rosenbad.
När jag kom ut från Bokmässan och skulle ta spårvagnen hem, gick det folk omkring överallt på perrongerna och delade ut reklam för den där högerextremistiska tidningen som först fick ja till att ställa ut på mässan, sedan nej, sedan ja. Och mitt på perrongen stod en snaggad man i bredbent militärställning med en stor flagga. Det enda som fattades var hakkors och Hitlerhälsning.
Jag åkte därifrån djupt äcklad.
Trump är ett monster och Putin en diktator.
På frågan om sin åsikt om det politiska läget i världens stormakter USA och Ryssland säger hon:
”Det är fasansfullt. Donald Trump är ett monster och en politisk analfabet. Hur kan en demokrati upplösa sig själv och hur kan republikanerna så fullständigt förlora kompassen?
Det är en omänsklighet. Stalinister och högerextremister förstår varandra i det här.
Ryssland håller på att gå tillbaka till en sovjetisk diktatur. Putin är en diktator, se hur han bygger upp landet med politisk polis och ministerium för statssäkerhet. Det är Sovjet. Han bär allt vidare.”
Ser hon likheter med sitt eget Rumänien, frågar intervjuaren.
”Det är skillnad. Ceausescu var en diktator i sitt eget lilla land, men Putin är diktator i en stormakt.”
Det är så skönt med en stor och internationell kulturperson som vågar kalla de här två männen för vad de är.
Man blir ju mållös när en amerikansk presidentkandidat häver ur sig saker som ”Bygg en mur mot Mexiko och låt mexikanerna själva betala den. Inreseförbud till USA för alla muslimer. Kvinnor som gör illegal abort ska straffas. Alla papperslösa i USA (som är elva miljoner människor) ska slängas ut ur landet. Bill Gates bör stänga ner internet. Hotet mot vår miljö är bara nys, det är ju kallt här i New York, vi behöver mer global uppvärmning. Barrack Obama är muslim och den värsta presidenten i USAs historia. Hillary Clinton är djävulen.”
Och den mannen leder just nu presidentvalskampanjen som avgörs den 8 november. Vad är det för människor som röstar på Trump? Hur ser de ut i huvudet?
Putin behöver dock inte bry sig om såna petitesser som val. Det parti som stöder honom vann förstås ryska valet nyss. Det gör det alltid. Vad kan det intervjuade ryska paret i röstlokalen tänkas säga: ”vi röstade naturligtvis på kamrat Putins parti, vår högt älskade och aktade president, nationens frälsare.”
Stalinister och högerextremister förstår varandra, säger Herta Müller och jag håller med. Trump har många gånger uttryckt sin beundran för Putins ledarskap. Han tänker väl på alla ryska journalister och meningsmotståndare som skakar galler eller skjutits ihjäl. Och ockupationen av den del av Ukraina som kallas Krimhalvön. Det är rejäla karlatag det.
Och hur vi i Sverige helt frivilligt och demokratiskt kan rösta in i riksdagen ett våldsinriktat främlingsfientligt parti med tydliga rötter i nazismen, ja det är både obegripligt och fasansfullt. Precis som den flört med just det partiet som allianspartierna nu börjar tassa omkring med. Att hålla nazister borta från regeringsmakten i Sverige är det plötsligt inte så viktigt med, när alliansen känner vittringen från köttgrytorna i Rosenbad.
När jag kom ut från Bokmässan och skulle ta spårvagnen hem, gick det folk omkring överallt på perrongerna och delade ut reklam för den där högerextremistiska tidningen som först fick ja till att ställa ut på mässan, sedan nej, sedan ja. Och mitt på perrongen stod en snaggad man i bredbent militärställning med en stor flagga. Det enda som fattades var hakkors och Hitlerhälsning.
Jag åkte därifrån djupt äcklad.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar