Det är ett sånt där gammalt versmått, som jag länge velat skriva något på. Uppslagsböckerna
säger att det är en femfotad jambisk strof i åtta rader med rimflätningen abababcc, som uppkom under renässansen i Italien. Skalder som skrivit ottave rime är t ex Petrarca i Italien, lord Byron i England och Tegnér i Sverige.
Och nu ska jag pröva´t.
Ja, jamb, det är som Borås bara. Så en ottave rime är som att lägga ut 5 st Borås i en rad. Och 8 sådana rader. Nu blir det kanske inte så påfallande stor variation med en strof bara bestående av 40 st Borås, även om den kanske skulle vinna gillande hos turistchefen i en viss textilstad i Götaland. Så jag tar väl andra ord. Bara det hela rimmar varannan rad, förutom de sista två raderna som rimmar på varandra.
Sagt och gjort. Men vilket ämne ska jag ta. Jo, Evert, ja! Den 1 juni lovade jag ju honom att skriva nåt om Argentina! Det skedde t o m här i bloggen, så jag kommer inte undan. Ända sedan dess har jag häftat i skuld till honom för det. Och han glömmer inte, fast han kan se fryntlig ut, där han sitter på molnkanten och viftar med tårna och strängar om sin luta. Håll i, Evert, här kommer den!
En ottave rime till Evert
Om du bli´tt född och uppväxt i
nånstans i England, Evert Taube,
då hade inte bara vi
som kan vårt lilla svenska språk
förstått att du var ett geni.
Then all the world for ever, Taube,
would know by heart your tango song
that swept into Samborombon.
Så där. Ja, jag körde med fyra versfötter i stället för fem, jag tyckte det räckte. Och det blev lite stänk av engelska där på slutet. Men så gjorde ju du också i dina visor. Happy days are here again! Rolling home, rolling home across the sea!
Vad säger du, Evert? Är texten OK så? Om inte, ge mig nåt slags tecken! Typ att en tjur från Pampas landar på balkongen och dansar cancan i rutig kjol.
Jag går till balkongen och tittar. Nej, där kan jag inte se någon tjur från Pampas som dansar cancan. Inte ens i rutig kjol.
Saken är klar. Jag är löst från min skuld.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar