torsdag 11 maj 2017

Portvakten på Vintergatan, del 1


Jag steg in i trappuppgången för att kika runt lite. Åtta namn upptogs på tavlan därnere. En liten skylt vid den första dörren. MERKURIUS, stod det. Jaha, tänkte jag och knackade på.

"Stig på"! Jag öppnade. Där stod hon, Merkurius. Men vilken värme hon hade! Stod spisen på kanske? 
- Säg, hur varmt har ni det här egentligen?
- Ja, det är ju ingen fara att man fryser eller så, svarade hon, även om 427 grader plus är att ta i lite i överkant. Men säg inget till portvakten! Hon har nog att stå i ändå.

Jag sa "åhå" och "hej svejs". Och en halvtrappa upp knackade jag på nästa dörr. VENUS stod det där, kort och gott. Knackade och klev på. Venus verkade också stå vid spisen och steka nåt, för här var det om möjligt ännu varmare. Stekhett. 

- Förlåt, har ni det inte lite varmt härinne?
- Jo, sa hon och torkade svetten ur pannan med baksidan av handen, som mest kan det nog sticka upp till 465 grader plus. Men i medeltemp har vi bara 461,85, så säg inget till-
- Portvakten, nä jag vet. Måste gå nu tyvärr. Kul att ses annars.
Fort ut och stängde dörren. Med handskar på så jag inte brände mig.

En halvtrappa till och på den dörren stod det TELLUS. Med ett tillägg i blyerts "Och jag Månen också". Och därinne må ni tro! Där var det en alldeles förunderligt skön och fin temperatur och i en hängmatta låg Tellus behagfullt utsträckt, sippande på en vältempererad äppeljuice.

- Är det portvakten, ropade hon, jaså inte, då kan ni hälsa henne att solbrännan blir inte riktigt jämn på ryggen och ska det vara så här molnigt idag och är det inte lite för stark vind eller om det är svag jag menar. Kan hon inte göra nåt?

Runt omkring henne sprang någon som tydligen var hennes barn. Runt, runt henne sprang han hela tiden. Var det Månen han hette? Ja, nån ska ju heta det.
- Visst, jag ska hälsa henne det, sa jag snabbt och drog mig tillbaka.

Smög mig en halvtrappa upp. En ny dörr. Här stod det MARS. Med ett tillägg i blyerts "Och Phobos och Deimos". Visste inte vad jag skulle förvänta mig, men när jag klivit in där var det ungefär runt nollan.

- Goddag i stugan! Har ni alltid så här halvhyfsat i lägenheten?
- Ja, se det varierar. Jag har varit med om minus 87 grader också. Det du. Och som mest 20 grader plus. Fast då är det på sommaren förstås, några dagar så där. Och då brukar jag bjuda portvakten på varma scones.

Jag tackade och tittade en stund på hennes två barn, innan jag gick. Båda lekte och sprang runt mamma Mars. Phobos for snabbt som en tätting runt henne, medan Deimos gick i makliga värdiga steg, som i en dröm. Det såg lustigt ut.

Jahapp. Fyra besökta och fyra kvar. Nästa bodde en heltrappa upp. En rå kyla ringlade sig ner därifrån. Jag började gå uppåt.

(forts i del 2)

.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar