onsdag 3 maj 2017

Gefundenes fressen


Vaknade i Berlin. Hur har kastanjealléerna kommit sig? Jag gick runt i området. Nej, konstaterade jag, kanske inte riktigt än, men alla träd är gröna i alla fall, dock står de inte i blom än. 

Alla gator här är alléer. Det finns två gator som brukar stå i hejdlös kastanjeprakt på våren. Jag går till Posh Street och Mackie Street. Och faktiskt! Flera träd där har redan kastanjeblom även om de ännu är blygt bleka. Men vänta bara! Kan bara ta en vecka eller kanske bara några dagar så slår de ut i full blom.

Och det är en syn som man inte glömmer om man en gång vederfarits den. Det hade jag lyckan att få göra när jag var här för 3 år sedan. 

Ja, just det, bageriet ja! Det fanns ju ett bra bageri med fik här, ett väldigt stort fik, minns jag. Det var ju här nere bara på Pincher Street, i hörnet till Palace Street. Så jag går Palace Street ner för att tjacka  upp mig på nåt gefundenes fressen. Men! Vad ser jag! Precis där bageriet ska ligga är en byggplats, bräder överallt, byggstängsel runt om! Har de bommat igen? Vilken besvikelse! 

Mina steg fortsätter automatiskt. Ha! Där är ju bageriet! Bara flyttat runt hörnet ju. Och är i stället på Palace Street, i hörnet av Pincher Street. Om det nu är den. Jo, det är det. Fast den är mindre nu. Men åh så fint här var! Bakverk, till och med äggmackor och sånt. Och bra med bord och sköna stolar.

Jag beställer omgående "a cup of tea". Som den unga expediten hör som "cappuccino" och sträcker sig mot den blanka mjölkkaffemaskinen. Oh no, ingriper jag här på smattrande tyska, give me Earl Grey any old time.

Apropå språk kan man också tycka att gatorna jag nämner heter lite konstigt. Det är ju i Berlin jag är. Absolut, nickar jag instämmande, smuttande på min Earl Grey, men det är inte så konstigt. När jag var här förra gången skrev jag en berättelse om den här delen av Berlin och döpte i förbifarten om trakten. Stor njutning vidlådde det experimentet. 

Nu tror jag jag ska ta mig bort mot Den Nedsänkta Parken. Det är ju bara att gå tillbaka i mina fotsteg och ta första till höger in på Lot Of Books Street. Det lär finnas en häger där, som bara visar sig för den med stark tro.

Så jag pröjsar och svänger ut ur fiket. Dom hade en raritet här, ett öra på teglaset! Sa jag det? Så det här blir nog ett nytt vattenhål för min penna.

.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar