När jag letar efter tändstickorna tänker jag på att hon är ju jättebra i den där serien om den stöddige kommunalpolitikern vad-den-nu-heter, hon ni vet, rätt ung, spelade dottern också i den där förra serien där Susanne Reuter var mamman och han var pappan, ni vet han som har samma efternamn som serien, ett jättevanligt efternamn, för att inte säga det vanligaste, han alltså vad-han-heter-nu-igen som spelar en pjäs just nu tillsammans med Pia Johansson, en riktig tragedipjäs som jag inte riktigt kommer på just nu vad vad den heter men är skriven av vår store dramatiker, ni vet han med den borstiga mustaschen och stormhatten, han ni vet, med ett förnamn som en månad, nej inte Maj, det låter ju som Maj på Malö vackra Maj, som han skrev vad-han-heter-nu-igen han med lutan och den chevalerska hatten som han svepte av sig när han gav en röd ros till hustru Astri, alltså vad heter hon, nej inte Astri, hon heter ju förstås Astri, utan hon i serien med kommunalpolitikern …Men så hittar jag tändstickorna, repar eld på en och sätter till det andra ljuset, vars vita veke plötsligt flammar till i en rödgul klar låga.
Fin låga. Men vad konstigt jag tänkte nyss när jag letade i minnet och inte fick tag i namnet ja jösses vilken gallimattias-
Och när jag kommer till det ordet händer det - en osynlig tändsticka träffar ett ljus i mig, vars vita veke plötsligt flammar till i en rödgul klar låga:
Claudia Galli - Starke man - Svensson Svensson - Allan Svensson – Dödsdansen - August Strindberg- augusti - Evert Taube.
Precis. Det var det jag ville säga. Att vad bra hon är Claudia Galli i Starke man.
Och säga vad man vill, men ett lysande minne har jag.
Med rätt tändsticka.
Trevlig andra advent!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar