Lucka 19 - Kurre & Åsa och Blinka Nitton

Den här dagen då nån på vår tröskel står vitklädd med ljus i hår, då tänker jag av någon anledning på ”Blinka Nitton”, som-

Tjoff! Tangenten K på tangentbordet dunsade till och där stod Kurre.
Tjiff! En annan duns på Å. Åsa förstås.

Kurre: Vem var Blinka Nitton? Var det en av
Åsa: tärnorna som fått stearin i ögona?
K: Eller nån av tomtarna på slutet, dom
Å: där som larvar efter och är trötta?

- Nej, det var en legendarisk poliskonstapel som patrullerade Faluns gator på 30-talet, förklarade jag. Och innan ni frågar: han kallades ”Blinka Nitton” för att han blinkade så mycket när han måste göra ett polisingripande. Han gillade nog mest att lugnt patrullera med sin sabel.

Å: Var det hans hund som
K: hette så? Jag menar Sabel.
Å: Men inte kunde han väl heta
K: så? Jag menar Blinka Nitton.

- Nej, han hade ingen hund. Och hans riktiga namn var Lars Jonsson, men alla sa ”Blinka Nitton”. Det berättas att han en gång stötte på en överförfriskad man som låg och sov på Berghauptmansgatan. Och då visste han att han var tvungen att skriva rapport, det där som var så svårt. Så då väckte han mannen och frågade om han kunde flytta sig till Hyttgatan.

K: Varför det? För att
Å: det var ljusare där?

- Nej, men då blev det enklare för ”Blinka Nitton” att-

Å: Men att väcka en som sover bara för att det är lite mörkt!
K: Nä men det kan ha varit för att han var sjuk, kanske.
Å: Men han var ju inte sjuk. Tvärtom. Han var överfrisk.
K: I alla fall om mannen blev väckt så kunde han bli rädd.
Å: Ja, för den där hunden som inte hette Sabel.
K: Kanske var han med i ridande polisen som King vid gränspolisen?
Å: I Falun?
K: Men det här var på 30-talet.
Å: Falun kanske gränsade till nåt då.
K: I så fall hade Blinka Nitton en häst också.
Å: Ja, då hade verkligen den sovande blivit rädd när han väcktes.
K: Men då hade Blinka Nitton kunnat bli arresterad för sån där häst mot folkgrupp.
Å: Tror du? Men av vem då? Han var ju poliskonstapel själv.
K: Då fick han väl ringa nån annan poliskonstapel. Det kanske fanns nån Blinka Arton.
Å: Men då måste han ju ha nån mobil på sig. Det är inte säkert han hade.
K: Det kan ha varit därför han prompt skulle väcka den där överfriska. Han kanske såg en mobil sticka upp ur fickan hans.

Oförmärkt hade jag under tiden smugit upp bloggpennan bakom dem, de märkte inget, de såg inget, de hörde inget. Piece of cake. Det räckte med en lätt puff av stjärngosse-struten bara, så var de med ens återbördade till pennan igen. Innan de ens hann blinka.
.