Var hos tandläkarn i dag

I dag var jag hos tandläkarn. Hos käftis som man sa när jag var liten. Ett litet kaxigt namn som man slängde sig med för att känna sig mindre harig. För man blir rätt liten när man stiger in hos tandläkaren. Är det doften? Lukt av eter? För de patienter som svimmat?

När man sitter där i stolen. Ingen väg ut nu. Tänker på Rolf Wesenlunds sketch. Han svängde lite lätt med borren framför patienten. Volvo är en italiensk bil! Eller hur? När man ser sköljkoppen framför sig, uppsamlaren för allt som ska strömma ur munnen, ju rödare desto mer man tjurigt vidhållit att Volvo skulle vara svenskt. Självklart är det italienskt. Sydnorskt. Eller serbokroatiskt, från Övre Volta, vadsomhelst, bara ta mig härifrån.

Numera får man se tänderna på teve när de röntgat och haft sig. Hon pekar och berättar. Håret reser sig på en. Har man allt det där i munnen? Jag försöker ta in det hon säger. En gammal dam? Har jag en gammal dam i munnen? Ja, det måste vara från Södra Ängby då. Där gick jag ju. Käftis var längst ner i källaren tror jag. Antagligen för att skriken ska hinna tunnas ut när de stiger uppåt och inte gå att identifiera att de kommer från en åttaåring.

Och tandläkarn då, jag försöker minnas, ja hon var ju en gammal dam, nästan 23 och ett halvt om inte äldre, hon kanske klättrade in i munnen för att skydda mig från Karius och Baktus. Så måste det vara. Och hon har suttit där ända sen dess. Jag vet ju precis hur det går till därinne. Har sett det på film. Karius och Baktus skrattar och ser elaka ut, skyndar sig in i tanden och stänger dörren innan den långa tandborsten dyker upp över tandtaken. Tills en gammal dam från källaren i Södra Ängby överlistar dem, kastar ut dem och själv flyttar in.

Så är det alltså, tänker jag och skulle ha nickat bekräftande, om jag inte hade haft dessa klämmor och gurglande sugtänger i munhålan där jag ligger tillbakavräkt i tandläkarstolen med en stark lampa i ansiktet. Nu byter jag till en större borr, så det kanske kommer skaka lite, säger tandläkarn nu.

Skaka lite? Jag blir lite förvirrad. Det är ju ljudet av borren som är det värsta. Ljudet som kommer närmre. Jag kvicknar till. Märker hur det som kramar stolskarmarna är mina händer, de skakar lite, när jag lossar dem. Precis som hon sa, farbror doktorn.

Jag fick inte nåt bokmärke när jag gick, så jag måtte inte ha varit så duktig.

.