När Shakespeare jobbade hemifrån

För 400 år sedan var det råttor och inte fladdermöss. Smittvägarna var sjön. När köpmännen lade till i en ny hamn och gick iland med sina sidentyger rasslade även skeppsråttorna av, med pestloppor i pälsen.

I William Shakespeares liv var pesten en ständig följeslagare. När han föddes runt den 23 april 1564 hade hans två äldre systrar Joan (f 1558) och Margaret (f 1562) redan dukat under av pesten när de bara var några månader gamla. Just denna vår och sommar lamslog den Stratford upon Avon och fram till den sista augusti hade en fjärdedel av stadens befolkning strukit med. 
Som av ett mirakel dock inte spädbarnet William.

Hans föräldrar satte ytterligare fem barn till världen och det är ju inte utan att man förstår de stora barnakullarna den här tiden. Pesten tog också Williams lillasyster Anne innan hon fyllde åtta år.

London var ett dragplåster för en ung man med teaterdrömmar och omkring 1590 kunde William Shakespeare försörja sig där som skådespelare och även som pjäsförfattare. När pesten härjade var rutinen att teatrarna stängdes när dödsfallen i staden steg över ett visst antal.

En sådan stängning gjordes i juni 1592 och teatrarna hölls stängda resten av året. Shakespeare utestängd från sin arbetsplats. Så vad gjorde han då? 
Jo, han rotade runt i skrivbordslådan. Visst hade han några sonetter som han börjat med tio år tidigare? Jo, där var de! Och han fortsatte snickra på dem. Sonett efter sonett flöt fram ur hans grågåspenna. Sämre karantän kan man ha, tänkte han.

En del historiska pjäser låg korsvis på hans skrivbord, de kunde han alltid pula med senare. Även om han var i början av karriären var han redan flyhänt. Han gav sig på en lång rimmad dikt, över 1000 versrader, som han kallade Venus and Adonis. Och så började han lite på den där med kärleksparet i Verona.

Då i januari 1593 slog teatrarna upp portarna igen. På tok för brådstörtat, visade det sig - man hade ju ingen Tegnell på den tiden. Dödsfallen sköt i höjden och den 2 februari måste teatrarna stängas igen och förblev så ett bra tag, öppnade först till sommaren året därpå! Och grågåspennan raspade flitigt i Shakespeares hyresrum. 
Han gav ut Venus and Adonis sommaren 1593. Med lysande mottagande. Fick blodad tand och skrev en ny långdikt, nära 2000 versrader denna gång. The Rape of Lucrece fick den heta och publicerades i maj 1594.

Sonetterna i skrivbordslådan växte. Och flera pjäser blev det. En som hette En midsommarnattsdröm. 
Och han gjorde den där Veronagrejen färdig. I den spelar faktiskt pesten en avgörande roll. Där finns ett sändebud med ett brev som förklarar för Romeo att Julia bara är skendöd. Sändebudet blir satt i karantän p g a pesten och brevet når aldrig Romeo, varför den där dubbla tragedin äger rum: Romeo tar sitt liv när han ser Julia "död", varpå Julia väcks till liv och begår självmord när hon ser Romeo död. Ridå.

Pesten var obeveklig när den kom. Det fanns inget botemedel. Blev man smittad var det adjöss. Åren 1592-94 dog en tiondel av Londons befolkning i sjukdomen.

Tio år senare var det dags igen. 1000 döda i veckan när det var som värst och teatrarna höll stängt. Länge. Under 1603 från vårkanten och året ut. 1604 och 1605 stängda lite till och från. 1606 från juli och resten av året. Och 1608 från augusti till en bit in på 1610! 
En stor del av de här karantänperioderna hade han ett rum på Silver Street i London och mitt emot låg en kyrka, S:t Olave. Kyrkringningarna för offren i pesten måtte ha hörts ofta i rummet där Shakespeare satt vid sitt skrivbord.

Så vad skrev han den här gången? Hamlet? Nej, den låg i färdig-högen. Men i tur och ordning flyttade han från pågång-högen till färdig-högen pjäser som Othello. Macbeth. Som ni behagar. King Lear. Antonius och Cleopatra. Och han knåpade ihop den 154:e och sista sonetten till en samling som publicerades i slutet av 1609.

Under åren 1603-13 var teatrarna i London stängda 60 % av tiden p g a pesten. Vilket innebär att William Shakespeare då var utestängd från sin arbetsplats i 78 månader totalt. Men som tur var kunde han ju jobba mycket hemifrån.