Inga kulor från gevär

I det här landet skjuter vi inte politiker med gevär.

Här går saker och ting fredligt till.

Ekan av snidad juholz ligger och flyter i vattnet, sjösatt för ett halvår sedan av en enig hop medborgare.

”Han har tagit emot för mycket i bostadsbidrag”. Det blir den första stenen som kastas i ekan, den sten som är ovedersägligt sann. ”Fuskare”, ropar ena löpsedeln. Andra stenen kastad med ett klonk i ekan. ”Bedragare” ropar den andra löpsedeln. Klonk igen.

Andra media rapporterar vad kvällstidningarna ropar ut.
Sakkunniga i riksdagens bidragsregler säger att reglerna är oklara men detta faktum förtigs eller dränks i nyhetsfloden. Riksdagen har ingen info om reglerna på sin hemsida, men nu lägger de snabbt ut dem där och låtsas som om de fanns där förut.

Det faktum att han självmant betalade tillbaka pengarna så snart felet uppdagades, dränks också i nyhetsfloden.

För nu öser kvällstidningarna på med:
”Han kryssade i att han var singel, fast han var sambo”. Klonk.
Teve och radio och andra media hakar på, ”Medvetet fusk”, Klonk, klonk i ekan. Att inte blanketten innehåller några kryssrutor och att krysshistorien alltså är en ren lögn, den lilla detaljen får inget spaltutrymme.
På lunchrasterna runt om i landet förfasar man sig: ”han är en bedragare”, ”han är korkad”, ”han är både bedragare och korkad”. Det regnar in sten i ekan.

”Förtroendet sjunker”, hojtar ena löpsedeln. ”Hans nya lögner!” hojtar andra löpsedeln. Ny anklagelse: ”Han svek partikamrat!” trumpetas sida upp och sida ner i kvällstidningarna.
”Han stödde i hemlighet Reepalus förslag om utvisning av nya svenskar, sedan kovände han offentligt” påstår en person. Läser man noga ser man att ord står mot ord, men det påstådda sveket tas som en sanning. På förstasidor och ledarsidor i alla rikets tidningar tas de som en sanning. Och i Rapport och Aktuellt. Och i extrainsatta debattprogram. Och i radions utfrågningar.
Och på lunchrasterna runt om i landet, där man nu förstår att ”han både är korkad, bedragare, invandrarfientlig och svikare”. Löpsedlarna kunde inte ha varit svartare och större om det hade varit en massmördare lös eller om tredje världskriget brutit ut.
Ekan nu blytung av sten.

Lösnummerförsäljningen blomstrar och på kvällsredaktionerna gnuggar de händerna. I lugn förvissning om allmänhetens naiva tro att det som står i tidningar är sant. Och att vår reptilhjärna och flockbeteende sedan gör resten.

”Hurra” hoppar då några journalister fram och ropar, viftar med två reseräkningar med fel i. En ny dag och han spikas upp på löpsedeln igen med ny gruvlig anklagelse. Upprördheten är nu en orkan. Polisanmälan! Förundersökning! Att det gäller två fall av reseräkningar bland ett tusental under en femårsperiod hörs inte i orkanen. Att fall 1 handlade om att han inte hunnit avbeställa en hyrbil i tid hörs inte i orkanen.
”Tunga S-män kräver avgång!” Letar man inne i tidningen ser man att det gäller två kommunalråd, som tidningsjournalisterna själva ringt upp.
Och på lynchrasterna runt om i landet skanderas det ”avgå! avgå!”

Alla hämningar och spärrar är nu borta. Kom och stick kniven i honom! Kom och kräks din avsky i ekan! På Svt lanseras ett sällskapsspel, där du kan göra som han, strunta i alla hyror och regler och mygla dig fram överallt precis som han gör! Hä hä hä.

Ekan av snidad juholz ligger och flyter i vattnet, sjösatt för ett halvår sedan av en enig hop medborgare. Fylld till relingen med sten nu. Två små stenar av sanning, visst, han fick för mycket hyresbidrag, visst, han missade i två reseräkningar. Och resten av stenarna lögner, skvaller, okunnighet och ren illvilja från oss.

I det här landet skjuter vi inte politiker med gevär.

Det behövs inte.
.