Dagbok från Mars: första samtalet med Dennis

Jag har nu ingen större koll på hur dagboksbladen singlar härifrån och till jorden, är detta det  tredje eller fjärde blogginlägget från Mars?

- Det tredje, säger Dennis. Han och jag sitter i ett av vardagsrummen som de har i sitt klipphus. Dennis - ja förklaringen till namnet finns i blogginlägget den 20 november – har liksom jag två ben. Vilket är märkligt. För han har också två huvuden och två långa antenner på bägge. Men utseendet på de här marslingarna var av underordnat intresse just nu – jag får borra i det senare – för jag hade just vaknat från min första natt här och vi satt just och pratade om något mycket märkligt: tiden här på Mars.

- De andra sa att du hade universitetet på tiskvällar, sa jag, fast de menade väl på tisdagarna på kväll-

- Nej, då är jag ledig. Jag förstår att det kan ses som förvirrande för er jordlingar, som har förkortade veckor. Men här är veckan 14 dagar.
Och så började han räkna upp allihop på fingrarna, vilket ju gick utmärkt, välförsedd med händer som han var.
Månafton, måndag, tisafton, tisdag, onsafton, onsdag, torsafton, torsdag, freafton, fredag, lörafton, lördag, sönafton och söndag.

- Heter de så … det var det märkligaste, fick jag fram.
- Märkligt? Nej, varför det? Hur säger ni själva vid jul? Och vid påsk, pingst och midsommar? Är det inte julafton, juldag, påskafton, påskdag osv.
- Ja, men det är ju bara då, protesterade jag.
- Precis. Dennis nickade med båda huvudena. Men är inte likheten lite intressant?
- Ja, men hur blir det då med era månader, hur långa är de? Och heter de nåt konstigt?
- Nej, de är tolv stycken precis som på jorden. Men dubbelt så långa förstås, plus ett hjärtslag. Namnen är det inte heller nåt konstigt med. Samma som ni har. Det är ju mars nu. Men vi tar det där sen. Pojkarna har vaknat ser jag.

Och nu kom Junior och Senior in.

- Morsning korsning, jordling, hojtade Junior med sin zvirrande röst. Vad gör vi idag, din första hela dag på Mars?
- Jag vet: De Blommande Skogarna, föreslog Senior, och tittade på Dennis.

Dennis skakade på huvudena.
- Nix pix, mina pojkar. I dag spelar vi fotboll.
- Fotboll? Menar du ... fotboll? Jag är glad att jag inte såg mig själv, måtte ha sett fånig ut med min gapande mun.
- Visst. Vi har ett hyfsat kvarterslag här. Vi samlar dem direkt. Så får du träffa lite folk också.

Jag tittade på Dennis´ två ben, Seniors tre ben och Juniors fem. Fotboll? Hur skulle något sånt gå till?

Men funkar bara dagboksposten härifrån så berättar jag det i nästa blogginlägg. Det fjärde härifrån, om Dennis räknar rätt.
.