tisdag 19 mars 2013

Dagbok från Mars: Undervisitetet

Vi var inne i det innersta av deras vardagsrum, där jag aldrig varit. De hade hur många som helst.

Hela rummet var täckt av ord och namn. På väggarna, i taket, på golvet. Orden flashade och rörde sig i ett blått sken. Var de hade projektorn till allt detta gick inte att se.

- Tänkte du skulle få se lite av det som får den här planeten att ticka och gå, sa Dennis. Det här är kurserna på Undervisitetet.
- Jaha, där man undervisas, nickade jag.
- Mja, eller kanske där under visas, sa Senior. Är det inte ett under att Mars finns?
- Lärare och elev är lite av samma sak här, jordling, sa Junior. Vad tror du om kurserna?

Jag tittade mig runt i rummet och läste några av dem.


lingologi, GMLOI, paraskylogi, tellulogi, universitetet, MML, syrologi, dammologi, månologi, DBS, cyklologi, nypologi, matologi, tvärflöjt, TL, skyltologi, OM, magaskinnologi, tidologi.

Ja, ett par kände jag igen. GMLOI , det kom ju upp den första dagen här, Gymnastik Med Lek Och Idrott. Och syrologi och dammologi, ja det måste väl vara det som Marre pratade om förut. Men resten? Jag plockade nåt ur högen.
- Paraskylogi, vad är det?
Dennis pekade mot taket.
- Paraskyn. Den som hindrar oss från att frysa ihjäl. Och låter oss andas härnere. Hyfsat viktig kunskap alltså. Paraskyn är en slags ytspänning som vi lagt runt hela Mars. Sånt behöver ju inte ni på jorden. Ni kan ju leva uppe på ytan, i den fina atmosfären ni har där.

Jag tänkte på avgaser, global uppvärmning och tungmetaller. Men teg. 


- Men hur funkar paraskyn, frågade jag. Er sol ser man ju som vanligt. Och månen, ni har ju två stycken.
Junior harklade sig eller vad det var och sen lät det som en grymtning.
- Ja, så heter de på vårt språk, sa han. Jag vet att du inte kan uttala det. Men jag vill inte säga deras namn på jordiska. Ni använder ju de grekiska orden för Skräck och Fruktan.
- Studera lite månologi, jordling, sa Dennis. Och döp dem med några trevligare namn.
- Studera? Ja var studerar man här?
-  Det går bra i OM, sa Senior. Alltså Olympus Mons. Eller i särskilda klipphus som vi har. Eller när man träffas. Det räcker med att bara röra vid varann. Eller också när man ligger och sover. Det finns många sätt.

Ja, här på Mars var det inte nåt konstigt svar. Bara följdrktigt.

Jag tittade på alla kurser på väggar, golv och tak. Och det kändes som jag på nåt sätt fylldes av kunskap bara av att stå där.

- Ta och sov nu, sa Dennis. Och lyssna på tvärföjten.

Jag satt en stund, en lång stund, och bara tittade på solnedgången, innan jag somnade. På natten drömde jag att nån spelade tvärflöjt. Eller om jag hörde det genom drömmen. Jag vet inte. Men det var en obeskrivlig musik. En ensam tvärflöjt i det stora universum.

Jag sov lugnt och tryggt i mitt gästrum i klipphuset hos mina tre värdar på planeten Mars.

.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar