Requiem umbrae

det konstiga 

hotet utanför

dörren var borta

och han skulle

bara släta till

lite utanför

och snabbt tillbaka

när han

vände sig om



och bron!

så långt borta och

dörren tillbaka så liten nu!

hade han varit så länge?

trampade trampade

tillbaka

men gröt och mörker och bara

mindre och mindre och längre och

längre bort



det överväldigande

var väl inte

att han dog

utan att strängen till

honom själv gick av

och att det

bländande ljuset kom

fram som om det

alltid varit där

.