tisdag 21 oktober 2014

Brännpunkt skärgården

Och här har vi fått tag i konteramiral U. Bååth. Så bra!

- Konteramiral U. Bååth: hur går jakten?
- Först vill jag tacka alla inblandade, alla våra salta gossar på de sju haven, alla mannar som gjort detta möjligt, alla – ja, jag tvekar inte att använda ordet – alla civilpersoner också som kommit med iakttagelser och-
- Men vilka är resultaten, vad har ni åstadkommit?
- Jag blir tårögd av tacksamhet över alla de indikationer som djupanalyserats och de konsekvensanalyser som iakttagits. Och häromsistens så observerade vi en hemlig spion på sjön, observationen ett resultat av outtröttlig spaning av Militära underrättelse- och säkerhetsstjänsten MUST och Säkerhetspolisen SÄPO. 
- Men det visade ju sig bara vara pensionären Ove som var ute och fiskade öring …
- Ja, men ändå. Man kan aldrig vara nog säker. Och öringarna har tagits i beslag. Kan ju finnas hemliga mikrofoner gömda i dem.

- Ubåten då, har ni hittat den?
- Mnja, det är ju en väldans massa vatten att leta över och ubåtar av den här kalibern utnyttar dessutom vattnet genom att inte ligga kvar på vattenytan utan gömmer sig under densamma, vilket försvårar spaningen. Och ubåten kan ju ha gått upp på land också, beblandande sig med lokalbefolkningen.
- Ubåten?
- Ja, alltså de tio i besättningen. För så många är det i ubåten. Det värsta är om de klär ut sig till Aftonbladet-journalister. Då kommer vi aldrig hitta dem. Om de nu inte röjs av sina simfötter. Journalisterna alltså.

- Men kan ni verkligen vara nöjd med uppnådda resultat så här långt?
- Jodå. Tänk på vilka signaler det här sänder till ryss-, jag menar till främmande makt. Så fort någon kränker vårt territorium så tvekar vi inte att sätta in alla tillgängliga resurser i en skoningslös jakt.
- Alla tillgängliga resurser?
- Ja, alla våra roddbåtar är bemannade, ja kanske inte alla, några var det mycket vatten i så vi fick ösa, men då ställde civilbefolkningen upp på ett självuppoffrande sätt.
- Civilbefolkningen?
- Ja, vi fick låna Oves eka. Han är en hygglig prick, förresten. Nu när han inte är hemlig spion. I kväll ska vi äta middag ihop. Det blir nystekt öring. Och så ska vi lyssna till Beatles ”Yellow submarine”. Det är en tjusig låt, tycker jag.

Och därmed var den exklusiva intervjun slut. Och konteramiral U. Bååth gick vidare med stora befälskliv, snirklande mellan fotoblixtar och framsträckta mikrofoner. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar