En annan vacker restaurang med god mat som man inte ruinerar sig på är Östgötakällaren. Fast inte vid lunchtid, för stället öppnar kl 17 på vardagar och 15 på lördagar. Här är det god idé att boka först.
På Östgötagatan ligger denna kvarterskrog, nära Kocksgatan. När man kommer in ligger bardisken till vänster, och restaurangdelen till höger är förvånansvärt liten, med tanke på hur många som får plats. Några bås finns inte och man sitter trångt. Men vad gör det. Här är maten god och betjäningen snabb och personlig.
Strömming äter man med fördel här. Finfina kötträtter också. En skummande sejdel König Ludwig Dunkel passar ypperligt till. Vad man än äter. Om man inte får plats nere i ”havet” finns det en trappa upp också, med några bord. Där har man fin utsikt över havet därnere. Man ska då inte bli rädd om man har ett mycket tyst men prydligt klätt par vid bordet bredvid. Det är antingen uppklädda dockor för att skapa själ i lokalen eller två gastar från det förgångna som bara jag kan se. Jag har aldrig vågat fråga personalen.
Från havet därnere kan man alltså titta upp på dessa ständiga middagsgäster. Och på en vägg därnere hänger en tavla som alltid fascinerar mig när jag är där. Tavlan föreställer nog egentligen de tre musketörerna, jag tror det i alla fall, men de liknar på pricken Hasse Alfredsson, Johan Ulvesson och Sigge Fürst. Tavlan är oerhört suggestiv för min fantasi, jag bara tittar in i den och så börjar min penna att skriva av sig självt.
När jag blir stor ska jag köpa den tavlan.
.
http://www.ostgotakallaren.se/
På Östgötagatan ligger denna kvarterskrog, nära Kocksgatan. När man kommer in ligger bardisken till vänster, och restaurangdelen till höger är förvånansvärt liten, med tanke på hur många som får plats. Några bås finns inte och man sitter trångt. Men vad gör det. Här är maten god och betjäningen snabb och personlig.
Strömming äter man med fördel här. Finfina kötträtter också. En skummande sejdel König Ludwig Dunkel passar ypperligt till. Vad man än äter. Om man inte får plats nere i ”havet” finns det en trappa upp också, med några bord. Där har man fin utsikt över havet därnere. Man ska då inte bli rädd om man har ett mycket tyst men prydligt klätt par vid bordet bredvid. Det är antingen uppklädda dockor för att skapa själ i lokalen eller två gastar från det förgångna som bara jag kan se. Jag har aldrig vågat fråga personalen.
Från havet därnere kan man alltså titta upp på dessa ständiga middagsgäster. Och på en vägg därnere hänger en tavla som alltid fascinerar mig när jag är där. Tavlan föreställer nog egentligen de tre musketörerna, jag tror det i alla fall, men de liknar på pricken Hasse Alfredsson, Johan Ulvesson och Sigge Fürst. Tavlan är oerhört suggestiv för min fantasi, jag bara tittar in i den och så börjar min penna att skriva av sig självt.
När jag blir stor ska jag köpa den tavlan.
.
http://www.ostgotakallaren.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar