
Så den boken kan rekommenderas!
Det finns en obeveklig escalering i det här. Det är som med humor. Först hade vi Carl-Gustaf&Arnes torra humor, sedan Magnus&Brasses fysiska humor och Hasse&Tages samhällskritiska humor och därefter Killinggängets skämt om ALLT och sedan flodvågen av alla ståuppare som kämpar som besatta för att hitta något oskämtat om.
En inflation i uttryck som gör att vi måste skruva upp blodnivån (i deckarna) och det vågade (i humorn) för att över huvud taget märkas. Tror vi.
För så är det bara i teorin. Theorins bok Nattfåk pekar på motsatsen. Ibland hörs en viskning i stormen bättre än om man försöker överrösta den.
Och själv har jag en teori om humor. Att den kan beskrivas som ett koordinatsystem.
Men jag får prata mer om det i nästa inlägg.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar