Dagens tips: ÄGA-testet

Alla har vi ju våra grejor och saker. Och våra förvaringar av dem. Ibland kommer vi dock fram till ögonblicket då vi allt måste försöka kasta lite saker, röja i bråten.

Den inneboende ekorren i dig far då oroligt omkring i dig och manar dig att ta det nu lite lugnt hörru. Triumferande påminner ekorren om den där definitionen av ”skräp”. Att det är ”sådant som ligger på vinden i 25 år och slängs veckan innan man behöver det”.



Inför den attacken kan du vackla lite i dina föresatser. Du kan nu behöva en allierad som motvikt mot ekorren i dig. Var får man tag i en sådan? Ett förslag: du gör ÄGA-testet. 



Så här. Du ställer dig tre frågor. 



- Älskar? Älskar jag verkligen denna sak helhjärtat?
- Glad? Blir jag verkligen glad av den här saken?
- Användbar? Är denna sak verkligen användbar?

Bestäm själv hur ”hård” du ska vara här. Ska det räcka med ett enda ja på frågorna för att du ska behålla saken? Eller två av dem? Eller måste det vara ja på både Älskar, Glad och Användbar?



Man kan ju invända att ekorren i dig kan tjattra Glad och Älskar om varenda pryl du håller upp. Men testet är i alla fall en bra bundsförvant att ha. En proportions-skapare. Och för varje gång du prövar så blir du lite mindre blint ekorrisk.

Jag höll upp mina roliga urklipp som jag samlat under åren. ÄGA-testet? Inget Ä och inget A men ett mycket starkt G. Jag behöll urklippen.

Sedan tittade jag på alla mina Manhattandeckare. ÄGA-testet? Ett svagt G, men inget Ä eller A. Så jag säljer dem eller, om det inte går, kastar dem. 



Och så stormköket, i en liten fyrkantig förpackning, aldrig använd. ÄGA-testet? Inget Ä eller G, men faktiskt så mycket A att jag behöll den.



I större delen av mitt liv har en spinnrock följt mig. Passar ingenstans i en lägenhet, skrymmande att förvara i källaren, ingen av barnen vill ha den, men jag har i alla år behållit den och kånkat den med i varje flytt jag gjort, en arvesak som den är. Eller om det är en ekorrens triumf. Nåväl. ÄGA-testet? Inget Ä. Inget G. Inget A. Hela schabraket kastade jag på soptippen. 



Tänka sig, släpa runt på denna spinnrock som en kvarnsten runt halsen i alla dessa år, sedan bara ÄGAtestet och vips borta. Vilken befrielse! Ett litet öra inåt mot ekorren. Hur tog han det? Och det märkliga med ÄGAtestet är att ekorren accepterar. För det finns ingen plats för ånger, "har du verkligen tänkt igenom innan du slängde osv". Tänkt igenom innan jag slängde var ju nämligen precis det jag gjorde. Det är det som är ÄGA-testet.



Och med en mycket tyst ekorre och helt spinnrocksbefriade axlar sitter jag här och tittar ut genom fönstret. Och gnolar på Ludde Armstrongs What A Wonderful World.
.