tisdag 21 december 2010

Vängman och slagskeppen

I skolan hade jag en lärare som hette Johansson. Döden Johansson kallades han. Om jag bläddrar ett tag i minnets vindlingar så får jag fram att det måtte ha varit i slutet av mellanstadiet.

Ja, det där med Döden var väl inte så lugubert som det låter. Det var väl mest så att en färgstark Johansson måste ha ett smeknamn. Och han såg så stor, bredaxlad och brutal ut där han vaggade fram i korridoren. Påminde en del om Zeb Macahan (från Västernserien du vet).

Vi som hade honom som klassföreståndare, vi visste dock att han var en gudagåva till vår lite slätkammade skola.

På svenskatimmarna läste han ur Janne Vängman för oss (fast jag trodde länge att det var Väggman han hette). Janne Vängman, originalet ute i svenska bushen, lite tjuvskytt till husbehov, överlevare, snus och filosofi, humor och kärlek till språket i en salt och salig blandning av Kronblom, Tjalle Tvärvigg och Bibeln. ”Kors i Kapernaums tempellundar”, var ett av Vängmans uttryck. 

Underbara lektioner. De var som vatten på min törstiga kvarn av fantasi.

Vi hade honom i tyska också. Då spelade vi slagskepp. Nån av oss prövade med ”drei und zwanzig” och han dundrade ”Trefferrr”. Med kraftigt rullande r, han vägrade att skorra r:en och det gjorde tyskan mindre konstig att prata för oss. Och vi lekte in bakvända tysksiffror, uttal och samarbete.

Och han var en berättare av Guds nåde.
Jag minns en skolavslutning när han var en av talarna. Han berättade om lumparminnen. Hur de var på manöver i dagar och nätter. Och hur de efter manöverns slut äntligen kunde komma ur kläderna och efter en välbehövlig dusch återvände till sin klädkrok. Och FRÅN KLÄDERNA STEG EN OERHÖRD LUKT som de först nu kunde känna! 

Döden Johansson vred ihop ansiktet till en grimas och höll ut sin långa arm så långt ifrån sig han kunde och längst ut i nypan såg vi tydligt hur det dinglade ett imaginärt stink-plagg.

En kollektiv rysning i den vattenkammade och sommarkjoliga aulan.
Och i alla pojkar slog en stor längtan ut i bröstet att ”tänk om jag en gång också får göra manöver och lukta så där härligt illa!”
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar