Dostojevskijs kamel 13 - ryska gummor

.
Så löd den.

Jag tyckte jag var lite välvillig mot den skarpsinnige i och med den dikten. Och räddade mitt samvete. Min rätta identitet inom DK tillräckligt tydligt och tillräckligt dolt. Tyckte jag.

Nej, jag fick inget svar från Ola när det gäller detta. Inget mail med "aha, du är Moses". Frågan dök aldrig upp mer.

Kamelandet forsatte en tid. Vi sex DK-aktiva lade in våra kameldikter på Olas Utpost och ofta också dikter som oss själva.

Som jag sa för några kameler sedan var Olas Utpost en av två oaser för mig denna tid. Många i mitt tycke jättebra poeter höll till vid det vattenhålet.

Den andra oasen var Föreningen Utposter. Det var ett femtontal poeter som hölls samman i en förening med – som jag uppfattade – möjligheten till antologier som kitt. Och som jag kom med i så småningom. Många av Föreningsutpostarna var också kameler.

Kan verka lite förvirrande detta. Vilket det också var ibland. Jag tänkte på det som tre ryska gummor.

Först gumman Olas Utpost. Inuti henne gumman Föreningen Utposter. Och inuti henne gumman Dostojevskijs kamel. Och slutligen en fjärde gumma, kan man säga, den som knackar ner dessa gummiga rader.

Får reda ut det här lite mer, känner jag, i kameler som följer.
.