Drömlucka 15 - Salvador Dali

.
Måste berätta en sak. Har just varit på en utställning om Salvador Dali. En av mina verkliga favoritkonstnärer. Jag har egentligen inte vetat så mycket om honom. Men jag tyckte att detta var fantastiskt att se; hans vitalitet, humor, hur han hela tiden flyttar gränserna, bryter tabun, går mot strömmen, vänder upp och ner på saker.

I och för sig behöver ju det inte vara något positivt, om man gör det på ett talanglöst sätt. Men hans talang är väl jämförbar med Picassos och da Vincis.

Nu till grejen. En av hans käpphästar är att han vill gestalta som i drömmen. I drömmen är världen surrealistisk som hans tavlor och skulpturer, logiken har upphört, helt nya saker kan inträffa som är unika.

Jag har gillat honom sedan hans tavla med den smälta klockan, som rinner över en kant. Nånting med "minne" heter tavlan. Den ruskade om mig, jag fick en sån frihetskänsla. Och hans skulptur "Wilhelm Tells gåta" var där i dag, nej det är en tavla, men känns tredimensionell, jag kan titta i förundran på den tills museet stänger.

Ja, det var bara det jag skulle säga. Som en lucka i drömmen detta museibesök i dag.

Den tavla jag nästan allra mest beundrar av Dali är nog den med Jesus på korset målad med perspektivet OVANIFRÅN. Den invanda - och i miljontals reproducerade - gängse bilden av Jesus på korset (framifrån, underifrån eller möjligen bakifrån) sprängs plötsligt. Och när man tittar på tavlan tänker man att från det här hållet är det bara Gud som kan se det.

Så kan en dröm vara. Att man ser sig själv uppifrån. Och för första gången.
.