Drömlucka 18 - vem av er?

.
Ett sammanträde i mig.

Sex figurer runt ett bord. Pyttesmå förstås, men fullt synbara för en blick inåt.

Tjomme (ett rapp med klubban): Schysst, grabbar. Och tjej. Där satt den, kan man säga. Det mesta kom med. Även från dig, Tröste.

Tröste: Gschlpe.

Alla: Va?

Tröste (tar ut nappen ur mun): Ja, jag tyckte det där med åldern ihopvikt i lådor var lite fint. Och fyndigt. Funkade också, tydligen.

Tjomme: Och ljuset och kameraåkningen, Önske. Bra jobbat. För det var väl du?
(Önske stryker med tummen över tyghjärtat, nickar drömmande)
Än du då, Nyste?

Nyste: Teamwork plötsligt. Trodde jag aldrig (kliar i det toviga skägget). Kul måste jag erkänna. Mamma och det där var mitt förstås. Är alltid det.

Skräcke: Och hela slutet var bara mitt. Fast subtilt. Ni märkte, va? Inte en enda orm.
(De andra tittade på dödskallen han hade i handen. Och ryste lite. Vem tror han att han är? Hamlet?)

Tjomme: Gott. En sak bara. (Två rapp med klubban) Det där med Anders. Fullkomligt obegripligt. Vem stoppade in honom där? Nå? Ut med språket!

Tystnad.

Inte ett ljud runt bordet.

Man hade kunnat höra en nål falla i mig.
.