torsdag 26 november 2009

Deckartips 17 - i akacieträdets skugga

.
Med den tvärnit som kännetecknar ett deckartåg har vi nu gjort ett lappkast tillbaka från USAs östkust och befinner oss nu över Atlanten igen. Men känns mycket mera söderut … hmmm … jag slumrade bestämt till ett tag … tåget verkar ha stannat. Och …barooooom! Kupéfönstret skallrar! Som om det hade varit en trumpetstöt från en elefant ungefär. Tittar försiktigt, mycket försiktigt, ut.

En livs levande elefant tittar lugnt tillbaka på oss! Nej, ingen kringresande cirkus. Det ångar från den stekheta perrongen. Ingen tvekan om saken. Detta ÄR Afrika. Och på den leopardmönstrade stationsskylten läser vi: Precious Ramotswe.

Vad behövs för att starta en detektivbyrå? Jo, en liten vit skåpbil, två skrivbord, två stolar, en telefon, en gammal skrivmaskin och en stor tekanna. Plus intuition och intelligens. Och allt det har Precious Ramotswe, en 35-årig kvinna i Botswana. Så då startar hon en detektivbyrå: The No. 1 Ladies´ Detective Agency, som den första kvinnliga detektiven i landet. När folk bestörta skakar på huvudet åt detta tilltag, undrar hon bara ”har ni aldrig hört talas om Agatha Christie?”

Och hennes lilla rörelse blomstrar, mot alla odds och trots alla olyckskorpar. Den som inte får hjälp av polisen går till Mma Ramotswe med sitt problem – försvunnen son, förskingrande anställd, otrogen make, stulen bil, eller vad det kan vara – och då löser hon problemet.

Ofta sitter hon då i en bekväm stol under ett akacieträd utanför sitt hus vid foten av Kgale Hill. En utmärkt plats för tankar. Och hennes lösningar på deckarproblemen är ofta förbluffande listiga, värdiga vilken deckare som helst. Det största problemet hon har är egentligen klienter som friar till henne. Hur ska hon tacka nej utan att såra? För gifta sig har hon ingen tanke på. Hon har det ju bra som hon har det.

Boken består alltså av en rad olika fall och mellan fallen görs det olika utvikningar till hur människorna lever sitt liv där och alla förändringar som skett sedan 1966 då landet blev självständigt.
Mellan dessa delar ringlar sig boken fram och tillbaka som en afrikansk pufform.

Hon kallas Mma Ramotswe, ungefär som Fru/Mrs, skulle jag tro. Motsvarande manliga titel är Rra (nån som vågar sig på att gissa uttalet?).

Det känns som om boken är så kort och tunn. Men det är den inte. Det är den här sublima enkelheten i stilen, som boken har. Den får mig att tänka på så vitt skilda namn som Åke Holmberg, John Steinbeck, Paulo Coelho och Forrest Gumb ...

Massor av charm och humor finns det. Och krusidullfri klokhet i Mma Ramotswe. Som här:
If more women were in power, they wouldn´t let wars break out. --- We see war for what it is – a matter of broken bodies and crying mothers.

Den förunderligt fine författaren till denna bok heter Alexander McCall Smith och föddes i Zimbabwe, ett av grannländerna till Botswana.

I Botswana, där en viss detektiv sitter under akacieträdet framför sitt hus och tänker:
I am just a tiny person in Africa, but here is a place for me, and for everybody, to sit down on this earth and touch it and call it their own.

Vi vinkar ett "vi ses" till henne där. Kupéfönstret har mirakulöst hunnit lagas och tåget frustar nu otåligt mot skenorna för att anträda färden norrut igen.

Deckartips 17: The No. 1 Ladies´ Detective Agency, 1998, av Alexander McCall Smith, den första boken i serien om Botswanas enda kvinnliga detektiv.
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar