Deckartips 10 - ständigt denne Ture

.
Jag trodde först att jag bara inbillade mig, men nu är jag helt övertygad om det. Tåget har lagt in backen! Och vi rasslar tillbaka i tiden, tvärs över syllarna. Genom kupéfönstret ser jag min egen blogg svischa förbi. Mycket egendomligt. Vad kan det finnas där som … men så stannar tåget abrupt. Lite drygt en månad bakåt. Hmmm …ingen perrong. Det är på Drottninggatan vi står. Mitt framför ett hus med en liten skylt vid porten. På skylten står det med stora bokstäver: Ture Sventon.

Och med lite mindre bokstäver under: privatpraktiserande detektiv.

Den minnesgode kanske drar sig till minnes det här:

… temlorna nedfrysta till hasselnötter i kylskåpet Nordpolen … den skicklige men argsinte pastejsmackaren … herr Omar med ögon outgrundliga som den arabiska natten …Ture Sventon med profilen skarp som en hök … och hans ord som kommer som pistolskott … med en klick grädde som fastnat på nästippen …

Visst. Ture Sventon är inte bara kameläventyraren från bloggen nionde oktober, han dyker upp i bloggen även här. Som deckare, denna gång. Förlåt, privatpraktiserande detektiv, menar jag. För han har en stor värdighet, denne Ture Sventon. Däri ligger nog också mycket av humorn.

Om man tror att Ture Sventonböckerna för det första inte är deckare och för det andra bara är barnböcker, gör man sig skyldig till dubbelfel.

Åke Holmberg skapade böckerna som en drift med Sherlock Holmes. De skarpskurna anletsdragen, pipan, huvudbonaden. Och förstoringsglaset. Sherlocks antagonist professor Moriarty, som alltid är bakom alla brott men i det fördolda, han heter här Ville Vessla – ”ständigt denne Vessla” utropar Ture och famlar efter sin pitol när han får se två spetsiga skor sticka ut bakom gardinen, det enda man får se av herr Vessla.

Den skicklige författaren dras ibland med av berättelserna och av bara farten kan det uppstå även knepiga deckargåtor, men det är en biprodukt. Det är humorn som är underhållsvärdet här. Det och den sköna stilsäkerheten.

Humorn gör det samtidigt till god barnlitteratur. Där Sherlock använder droger, använder Ture semlor (förlåt temlor). Sherlocks gimmick är att han är violinvirtuos – Tures är att han läspar. Sherlock är en maskeringskonstnär – Ture klär ut sig till en gran i skogen.

När en förälder läser en sån här bok för sitt barn är det en en vuxenbok för föräldern och en barnbok för barnet. Samtidigt. Och spänning uppstår i barnet medan skratt och språknjutning tumlar om i föräldern. Hur många böcker kan man säga det om?

Deckartips 10: Ture Sventon, privatdetektiv, 1948, och Ture Sventon i öknen, 1949, av Åke Holmberg.
.