Kap 1. Drömmar mellan hägg och syrén

Drömmar mellan hägg och syrén


Han vaknade av fågelsång från balkongen. Eller från trädgården var det väl. Men det lät som om sparvarna satt på fönsterblecket till balkongen och sjöng för fulla bröst. Han gick upp och drog ifrån de långa vita gardinerna och öppnade de två dubbeldörrarna till balkongen. Aaah! Det hördes som en orkester, men ingen fågel syntes väl till. Jo, där var en. Och där en till. I den stora granen i hörnet var nog de andra. För den var tät som en buske. Det var ett kvillrande och ett tjirpande här som flöt över hela trädgården, beblandande sig med blommor, rosa, lila, gula och eldigt röda.
      Medan han stod där och lyssnade på fågelsången fick han lust att citera en dikt. Men den enda han kunde utantill var Über Allen Gipfeln. Och den hade ju det där med ”die Vögelein schweigen im Walde”, det var nog inte så bra. De små tenorerna och altarna uppe i träden runt trädgården kunde ta illa upp. Teg var väl det sista man kunde påstå att de gjorde.
       Han lät balkongdörrarna stå öppna medan han utförde sina morgonsysslor till fågelsång. Stretching, badrum, frukost. Medan han åt sin ostsmörgås och drack sitt te, tittade han på den lilla men välsorterade bokhyllan. Läsfröjd trängdes på varje hyllplan. Inte en onödig bok fast här var både fack- och skönlitteratur. Och alla sorterade efter färg. Röda längst ner till höger, vita nere till vänster, gula uppe till höger, blåa och svarta bokryggar på resten av hyllorna. Bokhyllan var som en vas med olika blombuketter instuckna. Enda bevattning som behövdes var väl att någon tog ut någon bok och läste i den.
       Nu var han färdig och ville snabbt ut, diskade upp det lilla som behövdes och stängde balkongdörrarna, men sparvarna hördes fortfarande bra. Gick ut i hallen där han släckte golvlampan som stod i det dörrlösa rummet med de två dörrarna. Hade han nyckeln med sig? Ja, det hade han. Släckte också i hallen och gick ut i trappen.
      Lite huttrigt där, kände han, medan han låste dörren med två varv. Utanför porten varmare direkt, gick till höger, passerade grannlägenheten som var ett sterbhus, byggnadsjobbare höll på och renoverade, damm och bräder överallt där inne, och var framme vid gatan, Horse Cool Street. Hans gata, där han skulle bo nu ett tag. Ett tjirp tjirp från den höga björken till vänster och han tyckte han kunde se den lilla sparven däruppe.
     
Han tittade Horse Cool Street åt höger, det var en allé av kastanjer med bilar parkerade lite lustigt med ena hjulet uppe på trottoaren, men han gick åt vänster, ett tiotal meter bara, för där korsade en stor väg och Horse Cool Street tog slut. I vänstra hörnet där han stod fanns ett ölfik, Henry´s. I motsatta hörnet mellan två körsbärsträd låg något som hette Drömmen, måtte vara en livsmedelsbutik. Ja, bra att ha en sån så nära.
      Gatan han stod framför hette Busy Market Street. Han såg sig snabbt till höger och vänster och gick över gatan. Där var det en slags nedsänkt park, såg fridfull ut, men han tog till höger på trottoren, tänkte att han väl skulle gå Busy Market Street på vänster sida här en bit upp. Gick förbi en korvmoj, sedan gatan utefter parken som tydligen hette Lower Citizen Plaza, och en restaurant i hörnet där, The Grand Cellar Restaurant. Han läste först ”Grand Killer”, hejdade sig lite i steget, hade han med sig sin svarta anteckningsbok? Ja. Den svarta pennan också? Visst.
      Fyra körsbärsträd nu här till vänster, ja de nästan hängde ut över honom med sin ljusröda blom där han gick. Så kom en väg, Scissors Forest Street. Han stannade, tittade över Busy Market Street. En bokhandel! Wally´s Bookshop. Den måste han titta på. Gick över gatan. Busy Market Street var en gata med biltrafik, men kändes ändå märkligt avstressande. Boklådor utanför, öppet till halv sju och på lördagar till tre, söndagar stängt, läste han. En kvinna i en vit blues med rosett hälsade honom välkommen när han klev in.
      Inte så stort, men fin bokhandel, konstaterade han. En liten trappa upp längst in, där fanns barnböcker. Han bläddrade bland hyllorna och hittade en bok om just det här området. Fint. Han kom ut ur bokhandeln med boken i en kasse och en annan sak som han också inhandlat. Bläddrade lite i boken. Tittade över gatan. I hörnet där låg Netto, sedan en blomsteraffär, en guldsmed, något som hette Mevlana, sedan restaurangen Mare Monte i hörnet till nästa gata som … han läste på skylten … Posh Street hette den. Mevlana såg ut att vara ett ätställe. Han tvärade över gatan och efter några minuter satt han bänkad under parasollen på trottoaren och åt currywurst. Korven skuren i tunna skivor, speciell currysås och varmt bröd till. Han åt och njöt. Tittade ut över gatan. Där var en frisörsalong och till höger bredvid låg gardinbutiken Baywatch och sen en glasögonbutik.
       Så tog han upp boken han nyss köpt. Läste en stund. En mycket liten gråsparv landade på bordet bredvid, tittade på honom, flög vidare. Vilken tur att han skaffat boken! Här stod att förr i världen var Busy Market Street en brusande marknadsgata med hästskjutsar, smeder som skodde om, hästar som stegrade sig, barn som snodde mellan hovarna, en- och tvåvagnsekipage, någon ropade ptroo, var kan man köpe hö, stora blaffor på gatan, ett klapprande och ett gnäggande fyllde luften. Idag när det bara är bilar som rullar fram här så är det mer lugnt. När de första bilarna kom fick de parkera halvägs upp på trottoarerna på Horse Cool Street, för att häst och vagn skulle kunna passera. Sedvänjan lever kvar än idag, fast orsaken försvunnit. Och man hade meterhöga stålbågar fastnitade i marken över hela stan, där hästen snabbt kunde bindas medan ägaren slank in på ett värdshus för att skölja ner vägdammet. Idag används stålbågarna för att låsa fast cykeln vid.
       Han stoppade ner boken i kassen igen. Ja, tänk vad man lär sig av böcker, funderade han. När han betalat, gick han tillbaka längs gatan och där runt hörnet på Scissors Forest Street såg han ett glassfik. Lido. Äkta italiensk glass utlovades. Han slog sig ner med en hasselnötsglass och tittade på folk som gick förbi. På det gråa huset mitt emot fanns en stor teckning av rådjur eller om det var hjortar inristade. Skickligt gjort. Får undersöka de här gatorna lite, tänkte han, och gick vidare in i området.