Kap 6. NordÖstra

NordÖstra


Tjirp, tjirp, hörde han nästa morgon när han vaknade och visste direkt var han var någonstans. Han sträckte på sig, skyndade sig upp och öppnade balkongdörrarna, lade sig i sängen igen, de första två stretchningarna gjorde han ju där. Två sedan mot en stol. Och de sista tre stående. Sju stretchövningar gjorde han alltid. Stängde av väckarklockan i mobilen, fast den ännu inte ringt och hasade ut på Busy Market Street. In i den tomma lägenheten strömmade drill och tjirp från gråsparvarna i trädgården.
       Tre minuter därefter satt han på balkongen, drack varmt te och tog en tugga av en nästan lika varm croissant, nyköpt från Lila i Drömmen. Såg en gråsparv trippa under busken därute, nej en koltrast var det. Cool trast, mumlade han automatiskt. Croissant, låter som kroa-sång. Medan hans medvetande lekte med ordljud, arbetade han i det undermedvetna med det uppdrag han åtagit sig, tankarna lekte runt det där andra, det där mer mörka. Så flöt allt upp i hans medvetna och han tog till sina två svarta medhjälpare, penna och anteckningsboken.
      Lite om vad han gjorde i går, lite om den där dikten, lite om vilken av de kvarvarande delarna han skulle ta idag. Tack för konserten denna morgon sa han till trädgården därute och innan han stängde de två balkongdörrarna, läste han ur minnet ” … in allen Wipfeln spürestdu kaum einen Hauch…”. Det där ”hauch” hade han slagit upp någon gång. ”Fläkt” hade han bestämt sig för att det betydde.
      Tittade på Tillvarons Tavla och släckte i taket. Släckte också golvlampan som nu stod i hallen. Allt med? Nycklarna också? Han klappade sig på fickorna. Ja. I ett huj gick han ut genom dörren och när han låste såg han att han att skosnörena hängde löst. Han slängde upp skorna ett i taget på trappan därbakom och knöt skorna. Trappan var också mormorsblå.

Vad skulle det bli idag? Solen sken och han släntrade neråt Busy Market Street, åt det håll han inte gått än. Söderut blev det. Vad har vi för nummer på gatan här? Jo 65 B stod det där. En massa affärer på denna sida, tobaksaffär, hårfrisör och ett bageri ”Coffee to go” som ägdes av en Döndü Yigit. Sedan ett apotek och blomsteraffären ”Runner”, i hörnet till Pincher Street.
Busy Market Street var en allé av plataner och stora träd kantade också Pincher Street, men han såg inte vilken sort det var.
       Den kroatiska restaurangen Spalato låg i det andra gatuhörnet vid Pincher Street. Där kunde man nog nypa sig en sån där avlång köttbulle, vad hette den, nåt på c, cevapcici,så var det. Affärerna var tydligen på den här sidan vägen. En kemtvätt kom sedan, så en sjukgymnastmottagning och en frisör. Nu korsades vägen av Peaceful Calm Street, kastanjeträden så magnifika. Han gick över den. Nästa kvarter såg inte så intressant ut, utom i slutet, där Emona låg, ännu en kroatisk restaurant.
       Och så hade han kommit fram till Hill Street med sin allé av plataner. Gick han över här så kom han in i SydÖstra, funderade han, kanske skulle vänta med det och ta NordÖstra först. Innan han vände och gick tillbaka såg han i hörnet till Hill Street en grön staty av Jesus som stod och höll ut sina händer mot en. Kan vara bra att ha som riktmärke senare.

Vid ölfiket Henry´s tog han alltså av in på Horse Cool Street. Jaha, hans hus var ljusgult, det såg han först nu. Tog av in till vänster på första korsande gata, Kissing Street. Namnet inget konstigt, tänkte han direkt, för det första han såg var en äldre man och kvinna som uppenbarligen skildes åt och högt ropade kyss till varandra. Olika gator, olika seder, tänkte han. En lönnallé var detta, vackra hus här, balkonger i tegelsten, husen beiga, snyggt. Men en kort gata. Här tog den slut.
       Scissors Forest Street korsade, den där frisörvägen utan frisör. Tog av in på den till höger. Allt för pc och mac, en butik på höger sida direkt. Nybyggt och äldre här om vartannat. Ett hus där från 1909, stod det. En tandläkare till höger, alldeles bredvid bageriet Pierre Wieser. Vägen böjde av åt höger. Han stannade till. Där till höger såg han Old Market Street, som började här. En Ladies Lounge Cosmetic Studio i hörnet där borta och en måleri- och tapetseributik i högra hörnet. Såg också en Garden Competence Center i slutet av Old Market Street. Trädgårdsverktyg alltså. Men rakt fram skymtade en stor väg bakom träden. Dit ville han, tog den lilla genvägen till vänster om träden, där han sånär kolliderade med en dam med neongrön tröja och två minimala hundar.
       Här var den stora vägen, Danish Avenue. Bred med mittsträng av gräs. På andra sidan rakt fram gick två vägar in, båda började på C. Crane Street och Casanova Street. En jättelik målning i grönt på fasaden gjorde reklam för nåt som hette Benzko. Han började gå avenyn på vänster sida. Över gatan såg han ett konstnärligt utformat hus, små rutor på balkongen och hela fasaden nertill en enda målning med skog och hjortar. På hans sida häckar i långa rader nu, lummigt. Så på andra sidan en vinbutik, Hoffmann. En massa bilar stod och trängdes parkerade på den minimala mittsträngen.
      Så var han framme vid korsningen där Fire Back Street övergick i Wishful Pete Street. Danish Avenue fortsatte norrut, men han vek av in på Wishful Pete Street. På andra sidan gick en spännande gata in, Meant Sale Street. Rean påtänkt men inställd? Ja, så kan det gå. Det är synd om köpmännen. Och dessutom var det där norr om Området, så dit vimsade han inte in. Utan fortsatte längs Wishful Pete Street . En Beauty-Case-butik där till höger. Körsbärsträd med röda och vita blommor. Så hjärtekrossande vackert att han hejdade sig mitt i steget.